Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/6

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Årtiondet som bildesignen glömde

    1970-talet är bildesignens glömda årtionde. Oljekris, funktionalism, plast och säkerhetsfokus gjorde decenniets bilmodeller tråkigare än de som kom före, och de som kom efter.

    En brun och beige epok med fyrkantiga bilar av dålig kvalitet - 1970-talet har länge varit bildesignens sorgebarn. Men kanske är domen väl hård? För mycket hände under årtiondet som fick stora konsekvenser. De två oljekriserna, 1973 och 1979, gjorde att mindre bilar ökade i popularitet. Bränsleekonomi hamnade i fokus vilket ledde till teknikutveckling. Dessutom slog säkerhetstänkandet igenom på bred front.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Dagens bilträffar för 1970-talsmodeller är ganska välbesökta, och den som har en VW Golf i originalskick från premiäråret 1974 sitter på en smärre förmögenhet.

    – Ett problem är att många 1970-talare är rent skräp kvalitetsmässigt. De är svåra att renovera, det är ont om reservdelar och man märker att tillverkarna inte riktigt kunde hantera de nya materialen på ett bra sätt, det gäller inte minst all plast, säger Claes Johansson på tidningen Klassiker.

    Kultklassiker

    Årtiondet har dock sina kultklassiker, som den futuristiska AMC Pacer. Den var tänkt som just en framtidsbil med sina enorma glasytor, stora dörrar och säkerhetsfokus. Problemet var bara att den var för dålig. En annan är De Lorean DMC-12, numer mest känd från filmen "Tillbaka till framtiden". Båda dessa bilar var visionära, nästan för visionära, och finns omskrivna i motorjournalisten Håkan Matsons bok "Kultbilar" (Bokförlaget Max Ström). Men det var inte de som definierade 1970-talet, utan snarare två svenska klassiker, anser Matson.

    – Volvo 240 var ju en fantastisk bil som fick stor betydelse både för Volvo och hur det kom att se ut på våra vägar. Det var en för den tiden säker och mycket pålitlig bil som var i produktion länge, säger han.

    Närmare bestämt mellan 1974 och 1993, en närmast häpnadsväckande lång tid med dagens mått mätt. Matsons andra favorit är Sabb 99 kombikupé, som bara överlevde till 1979. Båda bilarna marknadsfördes hårt utomlands, Saab 99 med orden: "Before you buy theirs, drive ours."

    – Jag tycker fortfarande att kombikupén är den mest geniala bildesignen någonsin. Den har ju kombins packmöjligheter, men är liten och trevlig som en vanlig kupé. När andra bilmärken tar efter det, påpekar jag alltid att Saab 99 var först, säger han.

    Japanska bilar

    Det kanske mest slående med 1970-talet är annars avsaknaden av japanska bilar i den svenska trafiken. Toyota var bara det tolfte bäst säljande märket, Datsun (numera Nissan) och Mazda låg på platserna 18 och 19. Märken som Simca, Daf, Vauxhall och BMC var större.

    Men faktum är att 1974 ändå är ett genombrottsår för just japansk bilindustri, för det var då tredje generationen av Toyota Corolla slog igenom stort i USA. Bilen blev symbolen för hur japanska bilar konkurrerade ut de amerikanska. Europa intog japanerna först under 1980-talet.

    Men det är en annan historia.

    FAKTA: Beige och plast

    * 1970-talstrafiken dominerades av brunt och beige, med orange, gul och limegrön som lite mer vågade alternativ.

    * I vanliga bilar var sätenas klädsel ofta i plast, som kunde vara glödgande het efter att bilen stått i solen. Även plasten i ratt och panel kunde bli kladdig i värmen.

    * Instrumentpanelerna var funktionella, det vill säga avskalade och enkla. Ibland syntes sladdarna sticka ut under dem.

    * Kassettbanden slog igenom och det blev vanligt att montera bandspelare med radio i bilarna.

    * 1970 blev det lag i Sverige på alla bilar måste ha säkerhetsbälte fram och året därefter även i baksätet. Först 1975 blev det dock obligatoriskt att ha bältet på sig i framsätet. I baksätet dröjde det till 1986.

    Thomas Arnroth/TT

    [email protected]

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.