Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Naturskyddsföreningen, Miljöpartiet och Socialdemokraterna tar på sig ett mycket stort ansvar när man så ensidigt koncentrerar sina visioner och politiska förslag till enbart det ekologiska jordbruket, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Lars Söderbom

Ekojordbruk hotar vårt behov av livsmedel

Debatt Sverige är i dag ett av Europas mest importberoende länder vad gäller livsmedel. Detta är en alarmerande utveckling. Särskilt i kombination med Naturskyddsföreningens och Miljöpartiets mycket radikala miljöpolitik som även Socialdemokraterna ansluter sig till, skriver Staffan Danielsson (C).

SNF och MP har målet att jordbruket ska drivas utan mineralgödsling, utan att några kemiska bekämpningsmedel ska kunna användas och utan växtsorter som till exempel tål torka och står emot svampsjukdomar genom förädling med hjälp av genteknik. Man är därför också emot potatissorten Fortuna som står emot bladmögel vilket skulle onödiggöra kemisk svampbekämpning och gynna ekopotatisen.

Socialdemokraterna följer i spåren och vill nu fördubbla det ekologiska jordbrukets andel av åkerareal och offentlig upphandling i Sverige till hela 30 procent, trots att avkastningen sjunker med upp till 40 procent, priserna ökar med 30 till 60 procent och de offentliga miljöersättningarna och upphandlingskostnaderna ökar med miljardbelopp.

En viktig nisch

Visst är ekojordbruket ett miljöalternativ, baserat på ett radikalt och ibland lite fyrkantigt koncept som förbjuder användning av modern teknik i flera viktiga avseenden. Det är en viktig nisch och dess erfarenheter kan fungera som spjutspets för hela jordbruket. Men även det moderna miljövänliga svenska jordbruket i övrigt (det konventionella) som står för 95 procent av produktionen är ett bra miljöalternativ, baserat på en resurseffektiv användning av insatsmedel inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddsregler, vårt kalla klimat och goda etik.

Den svenska miljövänliga jordbruksmodellen som vi alla är så stolta över har dock förlorat mark mot den billigare importen av mat från andra länder med sämre djurskydd och vars jordar läcker mer till Östersjön. Sverige är i dag ett av Europas mest importberoende länder vad gäller livsmedel, nästan hälften importeras.

Detta är en alarmerande utveckling och den kompenseras inte av att ekoproduktionen under samma tid mångdubblats från nästan ingenting till nära fem procent av den sjunkande produktionen. Livsmedelsarbetareförbundet som in på bara skinnet ser hur livsmedelsindustrin flyttar ut är också starkt kritiska till Socialdemokraternas ensidiga fokus på dyrare mat som sällan är något alternativ för till exempel barnfamiljer och ensamstående föräldrar.

Måste öka med 70 procent

Låt oss bortse från dubbelmoralen och hyckleriet i att först ställa höga krav på miljöhänsyn och djurskydd i vårt eget jordbruk och sedan köpa alltmer mat från andra länder med lägre krav. Frågan har djupare aspekter. I dag hungrar 900 miljoner människor av världens befolkning. År 2050 beräknas världsbefolkningen ha ökat med två miljarder till nio miljarder och FN:s livsmedelsorgan FAO anser att matproduktionen måste öka med 70 procent, en enorm utmaning.

Just nu skenar matpriserna efter torka i USA. Att som Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet då intala människor att det är realistiskt att Sveriges och världens jordbruk i stor skala skulle kunna ställas om till eko är att spela rysk roulette med världens livsmedelsförsörjning.

Mycket stort ansvar

Jag har alltså all respekt för det ekologiska jordbruket som en viktig nisch. Däremot är det mycket radikalt att för jordbruket i sin helhet säga blankt nej till mineralgödsling, till alla kemiska bekämpningsmedel samt till växtförädling med hjälp av genteknik. Därför tar Naturskyddsföreningen, Miljöpartiet och Socialdemokraterna på sig ett mycket stort ansvar när man så ensidigt koncentrerar sina visioner och politiska förslag till enbart det ekologiska jordbruket, med de risker för världens och Sveriges livsmedelsförsörjning som jag visat på.

Hur gagnas miljö, djurskydd och kretslopp av att världens bästa konventionella jordbruk fortsätter att minska, och hur gagnas Sverige av att livsmedelsjobb och livsmedelsindustri flyttar till andra länder?

Staffan Danielsson (C)

riksdagsledamot

Bild - 2

Sverige importerar nästan dubbelt så mycket jordbruksprodukter och livsmedel som vi exporterar. Både värdet av importen och exporten ökar varje år.

Värdet av importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2011 till drygt 99 miljarder kronor, en ökning med strax över 4 miljarder kronor, motsvarande drygt 4 procent. Även importvolymen ökade, men bara med drygt 1 procent.

Allt högre råvarupriser, tuff internationell konkurrens och prispress inom svensk dagligvaruhandel har lett till att livsmedlesindustrin varslat 1 460 personer om uppsägning under årets första sju månader. Förra året varslades totalt 552 personer.

Källor: Jordbruksverket och GP.

Mest läst