Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Ulf Strömbom, Bo Ljungberg, Ingemar Carlsson tränar tillsammans med sin läkare Per Albertsson i Änggårdsbergen i stället för återbesöket inne på sjukhuset.

Efter infarkten - tuff träning nödvändig

I helgen fick tre personer hjärtstopp efter Göteborgsvarvet. En ung man avled. - Det är bättre att träna inför långloppen än att delta. Ställ aldrig upp otränad, säger hjärtläkaren Per Albertsson.

Rådet är: lyssna på kroppen. För den som blir andfådd, blir yr och får bröstsmärtor när man anstränger sig ska gå till doktorn. Och aldrig träna med en infektion i kroppen.

Den som börjar träna lugnt och ökar successivt ger kroppen chansen att säga ifrån om något inte stämmer.

- Trots det är det farligare att inte springa än att springa, säger Per Albertsson som vid det sista återbesöket träffar sina patienter som haft en hjärtinfarkt i skogen i stället för på sitt rum på Sahlgrenska sjukhuset.

De är alla färdigbehandlade och kontrolleras noga.

Att röra på sig är livsnödvändigt, men det är en sak att säga att träning efter en infarkt är viktig – en helt annan sak är att göra det, menar Per Albertsson, och tar täten i den kombinerade löp- och promenadturen i Änggårdsbergen.

- Träningen ersätter inte det vanliga återbesöken eller rehabiliteringen, men eftersom många som drabbats av en hjärtinfarkt också är rädda för att röra sig är det viktigt att visa att det inte är farligt, säger Per Albertsson, överläkare och verksamhetschef vid kardiologen, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tre gånger i veckan

För att undvika en ny infarkt rekommenderas relativ hård träning, tre gånger vi veckan, minst en halvtimme. Intensiteten ska vara upp till 80 procent av maxpulsen. Man ska få upp ett riktigt flås, vilket går stick i stäv med det man kanske tror – att man efter en hjärtinfarkt ska ta det lugnt och inte anstränga sig så mycket.

- Men risken är att det blir kontraproduktivt, att det blir ett för stort steg att ta. Då brukar jag säga att det är bättre att hitta något som är hållbart över tid, en motionsform som man tycker om och håller i, säger han.

För Ulf Strömbom är det 30 år sedan han var ute och sprang även om han många gånger tänkt att han skulle börja träna.

Sin infarkt fick han för sju veckor sedan. Det är lätt att vara lite rädd och det är han inte ensam om. En studie visar att var femte patient som drabbats av kranskärlssjukdom också lider av så kallad rörelserädsla.

- Man går ju och känner efter, om det är något som händer med hjärtat. Så rent mentalt betyder det här mycket för att komma i gång, säger han.

Ingemar Carlsson håller med. Han hade sin första infarkt för fjorton år sedan och för sex veckor sedan drabbades han av en liten som nu är behandlad.

Inte heller han har kommit igång med träningen som han velat och han varit rädd för att röra sig. Men han har varit med i träningsgrupp på sjukhuset och dessutom börjat på Torslandagympan.

- Men den senaste gången jag sprang var med min fru i Amsterdam 1991, säger han. Jag har helt enkelt varit för lat, även om jag har velat.

Fysisk aktivitet

Den tvärvetenskapliga studien vid Sahlgrenska universitetssjukhuset undersökte 332 patienter där man mätte nivån av fysisk aktivitet, upplevd livskvalitet, ångest och depression sex månader efter hjärthändelsen.

Patienternas muskelfunktion utvärderades genom uthållighetstester och mätningar av musklerna.

Gruppen, med en genomsnittlig ålder på 65 år, hade en högre grad av upplevd ångest och depression och en signifikant sämre livskvalitet jämfört med de andra med låg rörelserädsla.

Trots att studien inte visar exakt vad patienterna är rädda för är en hjärtrehabilitering med fysisk aktivitet viktig, menar forskarna. Dessutom behöver rehabiliteringen av patienter med rörelserädsla bli bättre.

- Men egentligen är det inte konstigt att vara rädd. En del av patienterna har ju fått sin hjärtinfarkt i samband med fysisk aktivitet, säger Per Albertsson.

Vitsippsdalen

Hittills har sex av hans patienter fått följa med doktorn ut på stigarna i Vitsippsdalen och Änggårdsbergen i en kombinerad löp- och promenadrunda. Men målet är att de ska bli flera hundra, att alla som kommer på sitt sista återbesök ska få erbjudandet att dra på sig träningskläderna.

- När de får frågan är de väldigt förvånade. Men säger också, oj vad roligt! Att mötas i skogen ger en möjlighet till att få en personligare relation med patienterna och kanske blir det lättare att prata om svåra frågor som till exempel sexuella bekymmer som också kan följa på en infarkt, säger Per Albertsson.

Hittills har det bara varit manliga patienter som fått sitt sista återbesök omvandlat till en löptur. Men det finns även kvinnor med i projektet som utvärderas fortlöpande.

Då det gäller personerna som fick hjärtstopp i samband med Göteborgsvarvet ligger en kvinna fortfarande kvar på sjukhus. Hon har allvarliga, men inte livshotande skador. Då det gäller den andre lämnar sjukhuset inte ut några uppgifter.

Fakta: Hjärtinfarkt

Riskfaktorer är:

tobaksbruk, framför allt rökning

högt blodtryck

förhöjda blodfetter

diabetes

stillasittande

dåliga kostvanor

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt, men tack vare förbättrad behandling har antalet minskat med ett par tusen personer om året. Ökad kunskap om hur viktig livsstilen är, vad man äter och att man rör på sig och undviker tobak och långvarig stress, har förmodligen också bidragit till minskningen.

Räkna ut din maxpuls:

Maxpulsen är individuell men ett generellt mått år man om man räknar ut 220 minus sin ålder.

Vid träning efter infarkt ska pulsen upp till 80 procent av den siffran, ansträngande träning.

Mest läst