Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Doldis som får mer makt

    Strax innan Christina Salomonson får veta att regeringen vill stärka Räddningsverkets roll vid katastrofer utomlands guidar hon runt i Räddningsverkets lokaler.
    Hon är på jakt efter en lämplig fotomiljö - drar lite i sin gråa kavaj, tittar ned på den rosaröda och lite glansiga blusen och säger att hon numera måste tänka mer på vad hon tar på sig. Så att det inte blir samma kläder som sist hon fotades.
    - Min dotter påpekar när det har varit för lika och kommenterar hur bilderna blir.
    Karlstads Pentagon har det kallats, det
    gigantiska bygget där bland annat Räddningsverket har sin hemvist efter neddragningarna inom försvaret som gjort lokalerna lediga för andra.
    I korridorernas vindlingar är det många som hejar på högsta chefen, åtminstone ger denna ytliga betraktelse intryck av ett lättsamt förhållande där ingen står i givakt.
    Ska få agera mer självständigt
    Att det inte handlar om så lång tid som Christina Salomonson behövt fundera över hur hon tar sig ut i medierna, samtidigt som hon rör sig en absolut maktsfär, kvalificerar henne som doldis.
    Även om hon inte är känd för den breda allmänheten finns det en lång radda människor som lärt känna henne som sin lärare eller studierektor under de 20 år hon verkat inom skolans värld.
    Efter några år på Cykelfrämjandet, "ville göra något annat helt enkelt" hamnade hon på Folk och Försvar och närmade sig därmed kretsarna kring försvarsdepartementet. Efter ett par år kom uppmaningen att hon skulle söka jobbet som departementsråd på försvarsdepartementet och senare Björn von Sydows erbjudande om jobbet som generaldirektör på Räddningsverket.
    - Efter några år på den civila enheten på försvarsdepartementet kunde jag en del om Räddningsverket.
    Intervjun är över när beskedet om regeringens intentioner för Räddningsverket blir kända. Christina Salomonson skrattar och konstaterar att vi därmed fått svar på en rad av de frågor som intervjun handlat om - hur kan Räddningsverket användas i fortsättningen? Kan erfarenheterna efter flodvågskatastrofen i Asien leda vidare och hur?
    Det som nu regeringen säger är att verket ska vara aktivt och kunna agera mer självständigt vid katastrofer utomlands där svenskar är inblandade och behöver hjälp. Uppdraget är förvisso nytt men grunden för ett sådant arbete är etablerat och sedan länge basen för ett av verkets uppdrag - att agera vid katastrofer utomlands.
    Det "larmsystem" som finns inom Räddningsverket gör att information om större katastrofer utomlands når verket snabbt. Det är alltid startskottet för ett arbete som sonderar vilken hjälp som kan bli aktuell, om det kommer en förfrågan om hjälp vilket krävs för att verket ska få lov att agera. Efter frågan måste verket informera försvarsdepartementet, UD och Sida, vars pengapåse för det mesta används.
    Christina Salomonson utgår från att direktiven för hur den nya uppgiften ska hanteras kommer att komma snabbt.
    - Åtminstone ett första steg, för tänk om något händer nästa vecka. I övrigt utgår jag ifrån att vi ska få möjligheterna att snabbare och enklare kunna komma iväg och att det finns en klar lösning av hur finansieringen ska ske.
    Stor tilltro till personalen
    Nu har Christina Salomonson alltså blivit hörd i frågan om ökade befogenheter. Hon har tidigare framfört önskemålet samtidigt som hon också sagt att regeringskansliet måste fundera över hur katastrofberedskapen kan bli bättre.
    Själv hörde hon av sig tre gånger till försvarsdepartementet innan klartecken gavs för Räddningsverket att rycka ut, men hon är inte intresserad av att ge ytterligare bränsle åt den kritk som nu framförs och som nu är mest fokuserad på vem som bär ansvar för hanteringen i början av katastrofarbetet.
    - Det är fel diskussion, åtminstone just nu, säger Christina Salomonson och beskriver hur hon själv ser på sin roll som chef:
    - Jag, och ingen annan, har ansvaret om något går fel. Jag litar fullkomligt på mina medarbetare och lägger mig sällan i det operativa men om vi gör en miss så är den min, i alla fall utåt sett. Att man sedan måste ta tag i rutiner och medarbetare internt är en annan sak.
    Hon har cirka 800 medarbetare under sig. Men under tiden som stora hjälpinsatser pågår kan styrkan växa, ordentligt men tillfälligt eftersom människor hyrs in.
    Räddningsverket har internationellt lovprisats för sin effektivitet men också för sin flexibilitet. Därför är också Christina Salomonson tveksam till att det, så som regeringen föreslår, ska finnas kristeam i beredskap att åka på katastrofuppdrag med svenskar inblandade.
    - Uppdragen och hjälpbehoven kan se så olika ut och beroende på anledningen till utryckningen, det kan handla om naturkatastrofer men det kan också vara ett terrordåd och de olika situationerna kan kräva olika insatser. Det är en del av vår styrka att just använda de personer och de yrkeskategorier som passar för just den aktuella situationen.
    Även om Christina Salomonson sällan lägger sig i det operativa arbetet var hon, efter önskemål från Laila Freivalds, med på det första svenska planet ned till Thailand, tisdagen efter katastrofen. Liksom andra har hon sett och hört saker utöver det vi tidigare knappt kunnat fantisera om.
    - Jag kunde förhålla mig professionellt men i kombination med mitt intresse för människor också med empati. Men hade jag stannat längre än de 36 timmar vi var där så vet jag inte om det hade gått.
    "Trycket har varit enormt"
    Några som varit på plats längre än hon själv är bland annat cirka 50-talet medarbetare från Räddningsverket. Att de är vana att agera i krissituationer innebär inte att Christina Salomonson vilar i tron att alla klarar alla situationer. Krisberedskapen finns, liksom debriefingen.
    - Jag känner ett sort ansvar för att det här får ett bra avslut och är noga med att personalen, även de här hemma, får vila. Trycket har varit enormt.
    Själv har hon arbetat i stort sett sedan klockan åtta på annandagens morgon. Men hon klarar sig, säger hon, tack vare en lat natur som ser till att hon får den vila hon behöver. Och några dagars semester lite längre fram.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.