Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

DNA-rön: Förfädernas levnadsförhållanden kan ändra generna

Hälsa Kan vi med vår livsstil påverka inte bara våra egna utan även våra barns och barnbarns gener? Den epigenetiska forskningen ger oss nya möjligheter – men också ett stort ansvar.

Epigenetik innebär att våra gener kan sättas igång eller stängas av under påverkan av exempelvis stress, miljögifter eller maten vi äter. Denna påverkan kan leda till olika sjukdomar. Och troligen kan epigenetiska förändringar gå i arv.

Förra året fick en studie av en lokalbefolkning i Överkalix stort genomslag. Genom att studera den varierande mattillgången under 1800-talet och framåt i den då isolerade byn kunde man se effekter hos barn och barnbarn. En av studiens slutsatser är att våra förfäders levnadsförhållanden kan påverka våra gener – Om exempelvis farmödrar svalt ökar risken för att hennes barnbarn att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Samtidigt visar en tidigare Överkalixstudie att om farfäder svalt strax före puberteten kunde detta innebära lägre risk för hjärtkärlsjukdom hos barnbarnen.

Även studier från Holland tyder på att näringsbrist kan orsaka epigenetiska förändringar: när man studerat personer som låg i moderlivet under andra världskrigets svältår, såg man hos dessa bland annat en ökad risk för schizofreni och hjärtkärlsjukdom senare i livet.

Spelar det då någon roll hur vi lever våra liv? Är vi dömda på förhand av våra gener?

- Det som sker i moderlivet är otroligt viktigt. Och tanken att vi med vårt levnadssätt kan påverka kommande generationer är oerhört spännande. Samtidigt är det man är född med inte skrivet i sten, säger Tomas Ekström, professor i molekylär cellbiologi och verksam vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för molekylär medicin på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Vi kan påverka en hel del med våra levnadsvanor, exempelvis genom att undvika rökning, stress och miljögifter, ha bra matvanor och röra på oss.

Visserligen ärver vi våra gener, men nu visar alltså forskning också att vi till viss del ärver information om hur generna ska användas. Tomas Ekström beskriver hur dessa ärvda instruktioner förekommer i olika mönster i det emballage som omsluter och reglerar DNA-molekylerna i cellkärnan, det så kallade epigenomet. När mönstret ändras kan olika delar av DNA-sekvensen exponeras och bli tillgängliga för avkodning.

- Epigenomet är cellernas operativsystem. Epigenetiska villkor är dynamiska och kan förändras snabbt som svar på yttre miljöpåverkan. Miljöfaktorer påverkar hur arvsmassan avkodas utan att den genetiska koden i sig ändras. Härigenom kan gener slås på och av för att anpassa kroppens funktioner efter omgivningens behov.

- Våra gener kan alltså i praktiken ändra sitt arbetssätt beroende på vad vi upplever i livet. Vår livsstil kan leda till epigenetiska förändringar, som ibland också tycks kunna gå i arv till nästa generation. Har man en riskgen och samtidigt röker ökar exempelvis risken för ledgångsreumatism och multipel skleros upp till 30 gånger, berättar han.

Environmental Research berättar i sitt senaste nummer att just exponering för tobaksrök redan i moderlivet kan orsaka epigenetiska förändringar och innebära livslånga konsekvenser.

Tomas Ekströms- forskargrupp visar i en studie, publicerad i American Journal of Obstetrics and Gynecology, att själva förlossningssättet kan ge ett avtryck i arvsmassan i det nyfödda barnets stamceller – det vill säga påverka på cellnivå i form av epigenetiska förändringar i DNA. Navelsträngsblod från barn som förlösts med kejarsnitt uppvisar epigenetiska skillnader på nästan 350 ställen i DNA jämfört med navelsträngsblod från barn som fötts vaginalt. De gener som påverkades är viktiga för ämnesomsättning och immunförsvar.

Detta skulle, utöver faktorer som arv och miljö, kunna förklara varför barn födda med kejsarsnitt löper ökad risk att få astma, typ 1-diabetes, glutenintolerans och fetma. En förklaring kan vara att barnet vid vaginal förlossning utsätts för stress, i detta sammanhang är det en positiv förberedelse och en aktivering av barnets immunsystem för livet utanför livmodern.

Samtidigt finns i dag stora förhoppningar om att med epigenetikens hjälp kunna bota olika sjukdomar.

- Ju mer kunskaper man får om en individs reglering, desto bättre läkemedel kan vi få. Ett problem i dag är att ett läkemedel kan vara verksamt för majoriteten men farligt för ett fåtal, och därmed kan det inte användas. Om man lär sig hur samverkan mellan genetik och epigenetik fungerar, kan läkemedel skräddarsys, säger Tomas Ekström.

Helena Carén,- verksam vid institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, forskar inom området epigenetisk reglering. Vid en felaktig reglering kan cancer uppkomma.

För ett par år sedan fick du stöd från Vetenskapsrådet för din forskning om epigenomets roll i tumörutveckling och tumöråterfall. Hur långt har du och din forskargrupp hunnit?

- Vi arbetar i full fart med våra olika frågeställningar, bland annat med cancerceller som kommer direkt från patienter med hjärntumör. Vi odlar cellerna på lab och studerar dem när det gäller olika aspekter. Förra året publicerade vi exempelvis en studie där vi visar att man med hjälp av epigenetiska mönster hos tumörer kan diagnosticera och undergruppera olika typer av hjärntumörer, vilket kan ha betydelse för behandlingen av patienten.

- Vi arbetar nu med Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att förhoppningsvis kunna erbjuda analysen inom kliniken för att komplettera dagens metoder för att diagnosticera dessa tumörer.

Helena Carén- är övertygad om att vi med hjälp av epigenetik kan bota sjukdomar.

- Ja, absolut. Det är redan på gång och används för vissa cancerformer redan i dag. Detta är ett område som det forskas intensivt kring och jag är övertygad om att terapi som riktar sig mot epigenetiska mekanismer i framtiden kommer att användas för att bota sjukdomar, antagligen i kombination med andra läkemedel.

Forskare beskriver ibland genetiken som kroppens hårdvara, och epigenetiken som dess mjukvara.

I varje cell i vår kropp har vi uppemot 25 000 olika gener. Våra gener ingår i stora molekyler (DNA). En DNA-molekyl rymmer cirka 1 000 gener.

Generna ser ungefär likadana ut i alla kroppens celler. Men epigenetiken styr hur generna ska användas, om de ska aktiveras eller stängas av.

Med epigenetik kan våra arvsanlag genomgå snabba förändringar. Vi kan med vår livsstil (kost, motion, rökning, stress, exponering för miljögifter med mera) påverka epigenetiken och därmed orsaka olika sjukdomar.

Även starka upplevelser, som trauman, kan påverka generna redan i livmodern och ha effekter på hur personen senare i livet klarar stress.

Mest läst