Dessa kontanter ska ersättas av nya med start hösten 2015. Bara tiokronan blir kvar.
I oktober släpps nya sedlar i valörerna 20, 50, 200 och 1 000 kronor. De nya sedlarna pryds av kända kulturpersonligheterna Astrid Lindgren, Evert Taube och Ingmar Bergman samt förre FN-chefen Dag Hammarskjöld. Ytterligare ett år senare kommer splitter nya 100- och 500-kronorssedlar med Greta Garbo och Birgit Nilsson som motiv. Samtidigt inleds utbytet av enkronor och femkronor mot nya och en helt ny tvåkrona införs.
Exakt hur mycket pengar, alltså antalet nya sedlar och mynt, som ska fram är inte bestämt i förväg. Användningen av kontanter minskar i rask takt. Toppåret 2007 fanns det kontanter för 109 miljarder kronor. I november i år hade kontantmängden krympt ihop till knappt 80 miljarder kronor.
Bytet av kontanter beräknas kosta Riksbanken omkring 150 miljoner kronor. De gamla sedlarna bränns, mynten som tas ur cirkulation säljs som skrot och metallen återvinns. Sammanlagt väger dagens mynt omkring 15 000 ton.
Fakta: Så länge gäller dagens kontanter
Varför byts sedlarna och mynten ut?
De nuvarande sedlarna är utformade för 25 år sedan och Riksbanken beslutade, med riksdagens godkännande att det behövs nya sedlar med effektivare skydd mot förfalskningar. Riksbanken räknar också med miljövinster eftersom de nya sedlarna och mynten blir mindre och lättare än de gamla.
Varför 2-krona och 200-kronorssedel?
Kontantanvändningen kommer, antar Riksbanken, minska när betalningar kan göras med en 2-krona i stället för två 1-kronor eller en 200-kronorssedel i stället för två 100-kronorssedlar.
Hur länge kan man betala med dagens kontanter?
De nuvarande 20-, 50- och 1000-kronorssedlarna blir ogiltiga som betalningsmedel efter den 30 juni 2016. Den 30 juni 2017 blir de nuvarande 100- och 500-kronorssedlarna ogiltiga liksom de nuvarande 1-, 2- och 5-kronorsmynten. Sedlar som blivit ogiltiga, för minst 100 kronor, går därefter alltid att lösa in hos Riksbanken, förutsatt att det inte finns misstankar om att pengarna kan kopplas till något brott som ett värderån eller penningtvätt.
Vilka blir de nya säkerhetsdetaljerna?
Alla de nya sedlarna får ett särskilt färgskiftande tryck som ger en tredimensionell effekt. De högre valörerna – 100-, 200- och 500-kronorssedlarna – får en så kallad fönstertråd med mikrolinser som ger ett intryck av rörelse när sedeln vinklas. En sådan fönstertråd finns redan på de nuvarande 1000-lapparna.
Vem beslutar om hur de nya kontanterna ska se ut?
Riksbankens högsta beslutande organ, Riksbanksfullmäktige, beslutar om utformningen av sedlar och mynt. På sedlarna har fullmäktige valt svenska kulturpersonligheter och svenska natur- och miljömotiv. Sedlarna har formgivits av Göran Österlund. Mynten har temat Sol, vind och vatten och har formgivits av Ernst Nordin.
Källa: Riksbanken (TT)