Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Dilsa Demirbag-Steen: Arbeta hårt, offra mycket

Mors och fars slit lönade sig och efter några år fick vi det ekonomiskt bättre. Min bild av företagande är långt ifrån den som verkar dominera bland allmänheten i vårt land, skriver Dilsa Demirbag-Steen i veckans gästkrönika.

Att förverkliga sina drömmar och mål motiverar människor att med hårt arbete starta, bygga och utveckla företag. Företagen är en avgörande faktor för ett frihetligt samhälle. Utan ett sunt företagsklimat ingen demokrati.

Stockholm klarar alltid lågkonjunkturer bäst, mycket tack vare den flexibilitet som finns bland alla små och medelstora företag som också dominerar företagslivet i staden. Mångfalden bland företagen är ytterligare en tillgång som bidrar till att vår huvudstad klarar kristider bäst.

Grunden för allt företagande är drivna individer som är beredda att arbeta hårt och offra mycket av sin fritid, oftast även mycket annat, för en ovis framtid.

Mina föräldrar bestämde sig efter tio års städande på Akademiska Sjukhuset i Uppsala att starta eget företag. De resonerade att om man skulle slita sönder kroppen, så skulle det vara för att bygga upp något som kunde ge oss barn en bättre framtid.

Mor och far har, så länge jag kan minnas, arbetat hårt och när de blev egna företagare förlängdes arbetsdagarna med ytterligare några timmar. När andra familjer umgicks och gick på olika aktiviteter tog vi barn mest hand om varandra, skötte hemmet och läxorna själva. Våra föräldrar arbetar, var nästan alltid svaret på lärarnas frågor om varför mor och far inte kunde komma på föräldraaktiviteterna.

Mina föräldrar offrade mycket för att ta oss till Sverige och arbetade hårt för att ge oss barn bättre framtid. Så befästes en arbetsmoral som senare i livet har varit avgörande för min karriär och tro på den egna förmågan. Att aldrig neka ett arbeta, leverera och alltid jobba lite hårdare än andra blir nästan som ett karaktärsdrag.

Mors och fars slit lönade sig och efter några år fick vi det ekonomiskt bättre. Min bild av företagande är långt ifrån den som verkar dominera bland allmänheten i vårt land.

Nu är jag själv egen företagare och är gift med en annan. Ofta får jag höra att det måste vara skönt att vara egen och kunna ta ut ledighet när jag vill och slippa en hunsande chef. Orden framförs oftast lite skämtsamt, men speglar bilden av företagare i vårt land.

Visst kan jag bestämma min dag och har aldrig haft en enda tråkig dag i mitt arbete. Men det finns en annan mindre glamorös sida. Små och medelstora företagen är de som drabbas hårdast av byråkratin och skattesystemet. Storföretagen får ursäkta, men att skatteplanering är något som mindre företag helt enkelt inte har råd med.

Av alla företagare jag känner är det få som lever i överflöd och ens funderar på att ta ledigt längre än två veckor under sommaren med barnen. De flesta är ständigt tillgängliga och investerar varenda krona i företaget för att skapa arbetstillfällen och möta efterfrågan på den tjänst eller vara som företagsidén vilar på.

Några har nedlagda företag eller idéer bakom sig men har lärt av misstagen och nederlagen. Drivkraften är oftast tillfredställelsen som ligger i att veta att man själv eller med ett team skapar och bygger något. Jag har inga intentioner att anställa någon. Men min beundra och respekt för alla de företagare som sliter och skapar arbetstillfällen är stor. Utan dem stannar Sverige.

Bild
Mest läst