Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Vi står inför en enorm förändring. Digitaliseringen erbjuder fascinerande möjligheter men också risker, skriver Anders Wijkman, Romklubben. Bild: Bild: Jeff Chiu

Digitala hotet – frågan som politikerna glömt bort

Debatt Allt fler arbeten kommer att snabbt tas över av datorer. Men det digitala hotet dominerade trots det inte diskussionerna i Almedalen. Det är därför hög tid för en diskussion om de förändringar som digitaliseringen kräver i synen på både arbete, utbildning och skatter, skriver Anders Wijkman, Romklubben.

Kortsiktighet? Brist på visioner? Ovilja att ta i svåra problem när man saknar lösningar? Frågorna inför årets båda val hopar sig.

Att vi står inför stora förändringar – politiskt, socialt, ekologiskt och teknologiskt – märks inte mycket av i debatten. Den är nästan helt fri från visioner och ger få svar på de stora utmaningar våra samhällen står inför. Jag tänker på klimatförändringen och överuttaget från många ekosystem, den ökande ojämlikheten samt, inte minst, effekterna av det snabba teknikskifte som nu pågår.

Rader av studier visar övertygande kraften i den omvandling av samhället som digitaliseringen innebär. Mycket har redan hänt. Internet har revolutionerat vårt sätt att kommunicera, bygga kunskap, läsa tidningar och böcker, lyssna på musik, shoppa, finansiera start-ups och mycket mera.

Vi har dock bara sett början. Enligt Moore´s lag fördubblas datakraften i samhället var artonde månad. I boken The second machine age – beskriver två forskare vid MIT, Brynjolfsson och Mc Afee, hur digitaliseringen vänder upp och ned på de flesta invanda begrepp. Otaliga nya användningsområden öppnas upp. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och till lägre priser. Ett växande antal tjänster är helt gratis.

En fascinerande utveckling. Men medaljen har en baksida. Den digitala tekniken tränger in på en massa nya områden, tar över arbetsuppgifter och gör människor arbetslösa. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna. Avkastningen på kapital stiger medan lönenivån på många områden sjunker.

Borde vara ett huvudtema i valet

Teknikskiftet – inte minst effekterna för jobben – borde vara ett huvudtema inför årets val. Men än så länge hör vi inte ett ord om detta från partierna. De pratar om jobben som om det fortfarande var industrisamhällets logik som gällde – där ökad efterfrågan i ekonomin ledde till flera jobb.

En fördubbling av datakraften var artonde månad har nu pågått i mer än femtio år. Varje ny fördubbling leder till en närmast osannolik ökning av teknikens möjligheter. Det som var science fiction för bara några år sedan blir nu verklighet. Ett exempel är Googles förarlösa fordon. Det behövs enorm datakraft för att programmera in alla alternativa färdvägar och de sensorer som krävs för att undvika kollisioner. Men det är nu löst. De första fordonen är i drift i Kalifornien.

Självstyrande fordon är bara ett exempel. Därtill kommer rader av nya robotar inom gruvdrift, industri, logistik och hälsovård liksom robotar som är världsbäst på schack och Jeopardy samt 3 D-printing. På ständigt nya områden tar tekniken över.

Kan tas över av maskiner

I princip alla arbetsuppgifter av rutinkaraktär kan utföras av maskiner. Den automatisering som redan skett på verkstadsgolvet – då otaliga jobb försvann – kommer att upprepas inom rader av tjänstemannayrken. Administration och bokföring, bank och försäkring, dagligvaruhandel, transporter och logistik, ordermottagning och laboratorier – här kommer en snabb utslagning av jobben att ske.

Nu invänder säkert mången läsare att när jobb försvinner genom teknisk förnyelse så uppstår av erfarenhet nya jobb på andra områden. Det är ju produktivitetsökningar som dessa som gett oss vår höga standard. Vad är det som gör att vi inte kan räkna med samma mönster nu?

Orsaken är främst snabbheten i utvecklingen, i kombination med att den nya tekniken riskerar tränga ut jobben på så många områden. Ett forskarlag i Oxford (Frey and Osborne, 2013) gör bedömningen att nära hälften av jobben på den amerikanska arbetsmarknaden är i farozonen under de närmaste decennierna.

Betydligt färre jobb

Det kommer naturligtvis inte att saknas arbetsuppgifter i framtidens alltmer digitala samhälle. Efterfrågan kommer att öka, inte minst på individer som kan interagera på hög nivå med maskinerna. Men dessa jobb bedöms bli betydligt färre än de som faller bort. Inom områden som vård, omsorg, utbildning och kultur är behoven stora. Men även här tas många moment över av teknik. Dessutom är denna typ av jobb som regel offentligt finansierade och förutsätter höjda skatter.

För att sammanfatta: Vi står inför en enorm förändring. Ingen kan säga exakt hur teknikskiftet kommer att gestalta sig. Digitaliseringen erbjuder fascinerande möjligheter men också risker.

Det är hög tid för en diskussion om de förändringar som krävs i synen på både arbete, utbildning och skatter. Frågor som arbetstidsförkortning och minimilön aktualiseras. Utbildningen måste reformeras och uppmuntra kreativitet och idérikedom, inte bara korvstoppning av kunskap – en annan skola än dagens. Skatterna måste ses över med syfte att sänka eller ta bort skatten på vanliga arbeten. Då blir det billigare anställa folk och takten i utslagningen av jobb dämpas.

Frågan är varför politikerna är helt tysta i dessa frågor i debatten inför årets val? Politik är att leda, inte bara att lyssna. Vart tog ledarskapet vägen?

Anders Wijkman

ordförande i Romklubben

Bild - 2
Mest läst