Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/3

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Det händer i Göteborg efter valet

Efter kommunalvalet börjar arbetet med att bestämma vilka som ska styra staden de kommande fyra åren. GP lotsar dig genom processen.

Väljarna röstar fram vilka som ska sitta i kommunfullmäktige – kommunens motsvarighet till riksdagen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I höstens val har Göteborgs fyra valkretsar blivit en och spärren för att ta plats i kommunfullmäktige sjunker från runt tre till två procent. Det öppnar för ett läge där många småpartier slåss med varandra och med de större partierna om mandaten.

• Någon vecka eller två efter valet meddelar länsstyrelsen hur många av de 81 mandaten i fullmäktige respektive parti får och vilka som får en plats i fullmäktige.

• Nya fullmäktige har sitt första sammanträde den 25 oktober och ett nytt presidium väljs.

• Den 22 november klubbar kommunfullmäktige den nya budgeten. Här kan vi stå inför ett helt nytt läge. Den här mandatperioden har de rödgrönrosa, och sedan de rödgröna, fått igenom budgeten trots att de har styrt i minoritet genom att Vägvaket konsekvent har lagt ned sina röster. Hur de styrande partierna framöver tänker säkra budgeten återstår att se.

• Veckorna efter valet, när mandaten är fastställda, kan vi vänta oss intensiva slutna förhandlingar, där partierna söker samarbete med varandra, innan vi vet vem som styr staden de kommande fyra åren. Så blev det i förra valet, och i årets val kan läget bli än knivigare.

Kommunalrådet Marina Johansson (S), som har varit med i två eftervalsprocesser tidigare, säger att samtal kommer att ske direkt efter valet. Normalt leds dem av partiernas gruppledare.

– Efter att vi har sett vad valresultatet blir behöver partierna var och en fundera på vilka man kan tänka sig att samarbeta med och inte, säger hon.

Jämfört med riksdagsvalet är processen i kommunen mer fri. Det finns ingen formell ordning för hur förhandlingarna sker, utan det är upp till partierna. Eftersom årets val ser ut att bli mer komplicerat än tidigare, kan också traditionella förhandlingsmönster uppluckras.

– Det brukar vara den sittande kommunstyrelseordföranden som bjuder in till möte, men det är inte självklart att det blir så, säger Moderaternas gruppledare Jonas Ransgård som har lång erfarenhet av eftervalsprocesser.

"Handlar om att ge och ta"

När partierna vet vilka som vill samarbeta med varandra börjar förhandlingarna om vem som ska ha vilka poster. Här spelar mandatfördelningen in.

– Det handlar om att ge och ta, och om att komma överens om vilka partier som ska ha ordförandeposterna i nämnderna och styrelserna och bolagen, säger Marina Johansson.

Sedan tar partierna internt fram önskemål om vilka företrädare de vill se på posterna.

– Det här bygger på hur det har sett ut förut, det är inte säkert att det blir så efter det här valet, säger Jonas Ransgård.

Efter valet 2014 lämnade den avgående kommunstyrelsen – kommunens motsvarighet till regeringen – förslag på nämndorganisation. Det kan gå annorlunda till efter söndagens val.

– Om det inte finns en tydlig majoritet kan själva fullmäktigeförhandlingen bli mer betydelsefull. Det är inte säkert att partierna är överens om hur platserna fördelas och man kan tänkas få rösta om det. Så har det inte varit förut, säger Jonas Ransgård.

Torsdag 20 december. Nu är det dags, nya kommunfullmäktige ska välja sina styrelser och nämnder - i praktiken, vilka partier och personer som ska styra vad de kommande fyra åren. Vilket parti kniper vilken nyckelpost och vad har de tvingats offra?

Grunden är att det sker genom ett majoritetsval, där valberedningen har ett förslag enligt en överenskommelserna mellan partierna. Det andra sättet, proportionalitetsval, kan göras om någon av partierna begär det och får stöd. På så vis kan en minoritet driva igenom att nämnder och styrelser får en allsidig representation, vilket gjordes efter valet 2014.

• Kommunfullmäktige utser de 13 kommunalråden och de fem biträdande kommunalråden som utgör kommunstyrelsen.

• Kommunstyrelsen väljer i sin tur vilka som ska sitta i råden, som Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet.

• Den nya kommunstyrelsen och nämnderna tillträder efter årsskiftet medan de nya bolagsstyrelserna tillträder först under våren.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.