Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

De tyska energisparlånen har lett till att flera miljoner bostäder har renoverats och energianvändningen har minskat avsevärt. Det har också skapats 200 000 nya gröna arbetstillfällen per år, skriver debattörerna. Bild: Bild: Moa Karlberg

Det behövs ett miljöprogram för miljonprogrammet

Debatt Omkring en halv miljon av husen i miljonprogrammet står inför ett stort renoveringsbehov. De läcker dessutom energi och det fönstret måste snarast stängas genom energismart renovering, skriver Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen och Therese Hindman-Persson, Schneider Electric.

Våra bostäder står för en tredjedel av Sveriges energianvändning. Riksdagen har satt målet att användningen ska halveras till 2050, men det saknas styrmedel för att nå dit. I stället pekar Energimyndighetens långtidsprognos på en i stort sett oförändrad energianvändning.

I den nya rapporten ”Miljöprogram för miljonprogrammet – styrmedel för energieffektiv renovering av flerbostadshus” har Naturskyddsföreningen låtit ÅF utvärdera en rad styrmedelsförslag. En fördjupad analys av statliga lånegarantier visar att en statlig lånegaranti skulle ge fastighetsägaren en sänkt kalkylränta, och därmed möjliggöra en kostnadseffektiv halvering av energianvändningen inom ramen för fastighetsägarnas lönsamhetskalkyler, vilket inte sker i dag.

Den enda kostnaden för staten är risken, tack vare statens mycket låga lånekostnad. I vårt exempel sänks kalkylränta tack vare lånegarantin med 1,5 procent, vilket, beräknas ge en energibesparingspotentialen på cirka tre TWh. Det motsvarar kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 1. Vi har här en unik möjlighet att energieffektivisera.

Svårt att få lönsamhet

Det är ofta svårt för fastighetsägare att få lönsamhet i omfattande åtgärder för att energieffektivisera, vilket riskerar att leda till att chansen går förlorad till nästa renoveringsvåg om kanske 50 år. Företagsekonomiskt är det oftast lönsamt att effektivisera energianvändningen med kanske 25 procent, medan det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att minska användningen med hela 50 procent eller mer. Glappet mellan vad som är företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt bör därför överbryggas.

Legitimerar politisk styrning

Dagens marknadsmisslyckanden inom energisektorn legitimerar politiska åtgärder, dels för att öka tillförseln av ny förnybar energi och dels för att minska energianvändningen. Kostnaden för att släppa ut ett kilo koldioxidutsläpp från kraftproduktionen är till exempel en krona lägre än från biltrafiken. I dag kompenseras därför förnybar el med cirka 20 öre för varje ny kWh som produceras inom ramen för elcertifikaten som betalas av elkonsumenterna. Men det utgår inget ekonomiskt stöd till att minska energianvändningen, trots att ”negawatten”; den som aldrig används; är både billigare och miljövänligare. Det är inte rimligt.

Det vore därför samhällsekonomiskt motiverat att ge motsvarande stöd till investeringar i energieffektivisering utöver det som är företagsekonomiskt lönsamt. Med smart utformade styrmedel kan fastighetsägarna ges incitament att kraftfullt sänka energianvändningen, utan att behöva lägga hela kostnaden på hyresgästerna.

Energisparlån, liknande det vi föreslår, finns sedan tio år i Tyskland där resultaten har varit mycket positiva. En utvärdering från Byggnads konstaterar att de tyska energisparlånen har lett till att flera miljoner bostäder har renoverats och energianvändningen har minskat avsevärt. Det har också skapats 200 000 nya gröna arbetstillfällen per år. Lånen har bedömts som samhällsekonomiskt lönsamma, bland annat tack vare ökade momsintäkter och minskad arbetslöshet, samt givetvis minskad energianvändning och klimatpåverkan.

Krav på styrmedel

Regeringen arbetar nu med att implementera det nya energieffektiviseringsdirektivet från EU. Där ställs krav på styrmedel för att renovera och energieffektivisera bostadsbeståndet.

Statliga lånegarantier för energieffektivisering är en konkret och självklar ingrediens i Sveriges palett av åtgärder för att uppfylla direktivet. Det skulle ge de tydliga signaler som fastighetsägarna så väl behöver för att halvera energianvändningen. Den ökade sysselsättningen som energismart renovering skapar är en välkommen bonuseffekt i tider av hög arbetslöshet.

Svante Axelsson

generalsekreterare Naturskydds- föreningen

Therese Hindman-Persson

vd Professional Services and Execution Center, Schneider Electric Sverige

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst