Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
990633.jpg
Det är inte förvånande att nationalekonomer världen över var helt förundrade över att krisen 2008 inträffade, skriver debattören.

Den nyliberala nationalekonomin är världsfrånvänd

Dagens nationalekonomiska doktrin har en blind fläck och liknar mer medeltida teologi. Att banker skapar nya pengar när de ger kredit bemöts med lika förvirrad oförståelse som dåförtiden att jorden inte skulle vara universums medelpunkt. Ola Olsson visar i sin replik att han inte förstod kritiken, skriver Yoshi Frey.

I Ola Olssons replik tar han ställning till mitt och Alf Hornborgs debattinlägg om ekokrisen. Betecknande nog visar hans replik dock att han inte förstod kärnan i vår kritik av den rådande nationalekonomiska dogmen. Vi kritiserade aldrig att vi har sedlar och mynt, inte heller vill vi ha en guldmyntfot eller drastiskt minska bankernas utlåning, som Ola Olsson påstod. Huvudkritiken gick ut på att bankerna inte lånar ut någonting. I stället skapar de nya pengar när de låtsas att låna ut. Bankerna behöver ingen deposition eller inlåning för att ge kredit. I verkligheten är det precis tvärtom: banker skapar en deposition på våra transaktionskonton när de ger ett lån.

Bankernas privilegium att skapa pengar leder till återkommande systemiska kriser, som en lång rad ekonomer under lång tid har uppmärksammat. Bland annat kända ekonomer som Milton Friedman och Irving Fisher, eller nuförtiden Steve Keen, Richard Werner och Joseph Huber.

Bekräftar kritiken

Att man som nationalekonom, som förmodligen blivit socialiserad i den dominerande nyliberala teoribildningen, inte alls kan greppa denna systemkritik, bekräftar på ett tragiskt vis min och Alf Hornborgs kritik: Dagens nationalekonomiska doktrin har en blind fläck och liknar mer medeltida teologi. Att banker skapar nya pengar när de ger kredit bemöts med lika förvirrad oförståelse som dåförtiden att jorden inte skulle vara universums medelpunkt. 

Tyvärr var det precis detta privilegium som ledde till den spekulationsbubbla som sprack 2008 och som nu har lett till många statsskuldskriser. Det är inte förvånande att nationalekonomer världen över var helt förundrade över att krisen inträffade. Deras världsfrånvända modeller ignorerar helt bankernas, pengarnas och skuldernas roll. Därför är det farligt för politiken att följa deras råd. Följer man deras teser hamnar man i djupa kriser. Försöker man lösa krisen med deras hjälp så hittar man ingen utväg.

Inte heller handlar det om att stoppa en nödvändig tillväxt i fattiga delar av världen, som Olsson påstod. Men tillväxtfällan som uppstår på grund av att pengar skapas som räntebärande skuld tvingar även oss i den rika och mätta delen av världen till exponentiell och ohållbar tillväxt.

Varför får vi inte vara nöjda med samma konsumtion och produktion som förra året? Varför måste vi hela tiden ha mer? Därför att penningsystemet kräver tillväxt - annars kraschar det. På så vis dränerar vi resurser från fattiga till rika länder och främjar en extremt orättvis fördelning av tillgångar. Det är dags för en ny ekonomisk världsbild som tar hänsyn till människornas och miljöns behov. 

Yoshi Frey

socionom och författare

Bild - 2
Yoshi Frey socionom och författare
Mest läst