Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
För elever med AST gäller behovet av särskilt stöd inte bara stöd i undervisningen. Minst lika viktigt är behovet av anpassningar och förståelse för elevernas kognitiva och perceptuella funktionsnedsättningar. Något som saknas i många skolor, skriver debattörerna.

Den inkluderande skolan en hälsofara för elever med autism

Inkludering används tyvärr ofta i skolan för att rättfärdiga en strategi där alla barn tvingas följa samma undervisningsmall. För elever med autismspektrumtillstånd (AST) blir effekten förödande, skriver bland andra AST-specialist Marita Falkmer.

Alfred har autism. I två år satt han hemma och spelade dataspel i stället för att gå till skolan. Av spelen lärde han sig tala flytande engelska men gick miste om all skolundervisning. Det utanförskap han upplevt i sin klass och skolans brist på anpassning till hans behov bröt ned hans självförtroende. Han blev självdestruktiv. Hans liv var i fara. Exemplet Alfred är bara ett av många.

Förödande effekt

”En skola för alla” är målet för svensk skola. I sammanhanget används ofta begreppet ”inkludering”. En inkluderande skola signalerar att skolan kan anpassa sig till att barn är olika, har rätt att vara olika och att alla elever kan vara delaktiga och nå sin fulla potential. Men vi menar att målet med ”en skola för alla” kan sägas ha uppnåtts först när skolan kan erbjuda förutsättningar för lärande för varje enskild elev – med eller utan funktionsnedsättning. När inkludering endast likställs med en placering i ”vanlig skola”, blir effekten förödande för elever med autismspektrumtillstånd (AST).

Erfarenheter och forskning visar tydligt att en fysisk närvaro inte automatiskt leder till att eleven blir en del av gruppen. Elever som går i en traditionell skolklass, utan att ha förutsättningarna för det, blir ofta socialt segregerade och upplever skolsituationen som övermäktig.

Inkludering missbrukas

Inkludering används tyvärr ofta för att rättfärdiga en strategi där alla barn tvingas följa samma undervisningsmall. Det är också lätt att misstänka att ordet inkludering används för att kamouflera ekonomiska besparingar.

Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter visar att omkring 4 500 elever med AST är frånvarande från skolan. De vanligaste skälen uppges vara låg autismkompetens hos personalen och bristande anpassning av skolmiljö och stöd.

I UR:s tv-serie Liv med autism möter vi barn och ungdomar med AST. Alfred, Hilding, Johanna och Oscar går i en skola för elever inom autismspektrat. Skolan var inte ett förstahandsval, utan en plats där eleverna landat efter flera misslyckade försök att finna en fungerande skola. Ingen av dem hade kunnat gå kvar i den vanliga skolan utan fara för sin psykiska och fysiska hälsa.

I Alfreds skola anpassas rutiner, scheman och miljöer för att eleverna ska stärkas som individer, att trots svårigheter med socialt samspel och kommunikation kunna förstå sammanhang, bemästra mängden av sinnesintryck, känna delaktighet och gå ut skolan med godkända betyg.

Skolan måste vara flexibel

En inkluderande skola måste vara flexibel i sin organisation och ha beredskap att förändra den situation eleven befinner sig i, hellre än att försöka förändra eleven. För elever med AST gäller behovet av särskilt stöd inte bara stöd i undervisningen. Minst lika viktigt är behovet av anpassningar och förståelse för elevernas kognitiva och perceptuella funktionsnedsättningar.

Elever inom autismspektrat är ingen homogen grupp. Det innebär att stödformer och hjälpmedel behöver individualiseras. Vissa elever behöver mycket stöd i en skräddarsydd skolmiljö, andra fungerar med stöd i ett traditionellt klassrum. Alla elever med AST har rätt till personal med kunskap om funktionsnedsättningen, som kan förstå beteenden och bemöta eleven. Hindren för en inkluderande verksamhet ligger inte främst i att människor är olika, utan i hur man ser på och värderar olikheter inom verksamheten.

Uppnått målen med råge

I förra veckans avsnitt av Liv med autism berättade Alfred om stress, mobbning och många förlorade år av skolfrånvaro. Han kom till sist till en anpassad resursskola. Här förskonas han från kollektivåkande till skolan, får skoldagens längd anpassad till vad hans krafter räcker till, har ett individuellt anpassat schema, får i god tid veta om ändringar i skolans rutiner och erbjuds alternativ till att äta sin lunch i en bullrig skolmatsal. Familjen har en nära kontakt med lärare och mentorer, vilka har en gedigen kunskap om sonens behov. Sammantaget har dessa anpassningar fått Alfreds intellekt och kreativitet att blomma. Han följer grundskolans läroplan, har gjort de nationella proven och med råge uppnått målen.

Så länge den svenska skolan inte erbjuder en rik flora av individuella lösningar måste det, som i Alfreds fall, finnas andra skolalternativ att tillgå.

Alfred konstaterar i kretsen av sina kamrater: - ”Vi har alla autism här och vi vet att vi behöver hjälp.”. På hans skola finns ett öppet och tillåtande klimat där eleverna är bekväma med sin egen och kamraternas problematik. Avvikande beteende är inget konstigt i klasserna på Alfreds skola och framför allt är det inte normaliseringen som är målet, det är heller inte inkluderingen. Det är individualiseringen och möjligheten att nå sin fulla potential.

Men hur många barn ska behöva göra samma helvetesresa som Alfred och hans kamrater innan den svenska skolan har den beredskap som krävs för att skapa en verklig skola för alla? En kompetensutveckling och attitydförändring kring elevers olikheter, framför allt hos skolpolitiker och skolledning, måste komma till stånd snarast.

Marita Falkmer

dr specialiserad inom AST och författare till avhandlingen From Eye to us – om delaktighet i grundskolan för elever med AST (2013). Arbetar i dag på Curtin University i Australien, och är knuten till Högskolan i Jönköping.

Barbro Ljungström

producent för TV-serien Liv med autism, UR

Nicklas Mårtensson

ombudsman, Autism- och Aspergerförbundet

UR:s Liv med autism sänds på onsdagar i SVT1 kl. 22.30. Hela serien finns även att se i UR Play.

Bild - 2
Marita Falkmer, dr specialiserad inom AST och författare till avhandlingen From Eye to us – om delaktighet i grundskolan för elever med AST (2013). Arbetar i dag på Curtin University i Australien, och är knuten till Högskolan i Jönköping. Barbro Ljungström, producent för TV-serien Liv med autism, UR Nicklas Mårtensson, ombudsman, Autism- och Aspergerförbundet
Bild - 3
Bild - 4
Mest läst