Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
blandeko

”När det kommer nya marknadslösningar uppstår alltid konflikter,” Per Bolund (MP), konsument- och finansmarknadsminister. Bild: TT bild

Delade tjänster smart men otryggt

Ekonomi Delningsekonomi är smart, anser regeringen. Men det finns fallgropar för kunderna. Nu tillsätts en utredning för att tillvarata konsumenternas rättigheter.

Delningsekonomi är en av de hetaste trenderna i år. Allt fler tjänster förmedlas via sajter och appar direkt mellan privatpersoner. Och allt fler prylar går att dela på – ända in i klädgarderoben.

– Vår konsumtion har ökat mycket de senaste årtiondena och vi börjar se nackdelarna med den, säger Per Bolund (MP), konsument- och finansmarknadsminister.

De mest omtalade delningstjänsterna är bostadsuthyrningen Airbnb och taxi- och samåkningstjänsten Uber. Revisions- och konsultföretaget PWC bedömer att om knappt två årtionden kommer delandets ekonomi omsätta mer än 20 gånger mer än i dag. Beräkningen landar på 335 miljarder dollar globalt år 2015.

Airbnb föddes 2008 och taxi- och samåkningstjänsten Uber året efter. Uber finns i 378 städer och Airbnb värderades 2015 till 25 miljarder dollar. Varje natt förra året bodde 425 000 personer i ett rum eller bostad som de hyrt via tjänsten.

Många tjänster är både smalare och mindre till omfattningen. Det kan handla om att byta eller låna verktyg med varandra, eller hyra kläder. Det växer också fram nya typer av finansiella tjänster utöver crowdfunding, där du som privatperson kan låna ut pengar till såväl andra medborgare som företag. I stället för att ha sparandet på banken till nollränta.

– I Kanada finns en tjänst där man förmedlar använda flyttkartonger, säger Per Bolund.

Han ser fler faktorer till att konsumenterna är beredda att delta i delningsekonomin i allt högre grad – utöver att vi börjar se nackdelar med ägandet:

– Ja, teknikutvecklingen med lättanvända plattformar och att vi vet att pengarna inte skickas ut i tomma intet, utan att vi får tillbaka dem om man inte får det man betalat för.

Delningsekonomin är en strategi och en viktig del i lösningen för att minska miljöbelastningen. Bolund pratar om att delade prylar och att sälja tjänster mellan privatpersoner kan leda till en mer hållbar konsumtion. Han medger dock att resultatet blir svårt att mäta. Risken finns också att minskat ägande och större konsumtionsutrymme ger upphov till annan konsumtion.

– Ja, det skulle kunna leda till att man flyger mer, konstaterar han.

Inom miljöforskningen används begreppet rekyleffekt för att beskriva det fenomenet.

– Det är inte självklart att miljö-nyttan faller ut som tänkt, men det finns en förväntan på potential till minskad resursförbrukning, säger utredaren Karin Bradley.

Hon är samhällsplanerare och mitt upp i ett forskningsprojekt om delningsekonomi. Ett område som hon började intresserade sig för redan 2012.

– Viktigast i utredningen är konsumentperspektivet, att förstå de modeller och transaktioner som finns. En stor utmaning är att förstå om den gällande lagstiftningen behöver justeras för att matcha delningsekonomin, säger Karin Bradley, som är universitetslektor på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Delningsekonomin där användarna kan använda gemensamma resurser är här för att stanna och regeringen måste anpassa regelverket. Det är syftet med utredningen: att säkra konsumenträtten och resonera om vilka behov av tvistlösning som kan finnas. När två privatpersoner gör affärer sinsemellan gäller varken konsumentköplagen eller distans- och hemköpslagen med ångerrätten.

Just att privatpersoner är ute på marknaden och konkurrerar om köparna av tjänster har fått företag att reagera. Ett exempel på det är taxirörelsens företrädare mot Uber.

– När det kommer nya marknadslösningar uppstår alltid konflikter. När fildelningen på internet satte igång så såg vi att de som hade de gamla modellerna för distribution kände sig hotade med en gång, säger Per Bolund.

Det är inget som stoppar delningsekonomin.

– Man kan inte reglera bort nya lösningar bara för att vi inte har full koll på dem från början. Men man ska inte vara naiv och tro att allt är bra. Det kommer att finnas fusk i den här branschen också, säger han.

I Sverige har flera av Uberpops förare fällts för olaga taxitrafik och brott mot trafiklagen.

Ska jag som passagerare känna att jag åker svarttaxi?

– Det vi kan göra från politiken är att skapa enkla modeller för att betala in skatt. Jag tror att de flesta vill göra rätt för sig, säger Per Bolund.

Utredningen som ska vara klar i mars nästa år omfattar i sitt direktiv inte de arbetsrättsliga perspektiven.

Mest läst