Replik
Hållbara transporter, 6/1
Bertil Arvidsson kritiserar reglerna för inlandssjöfart och de krav som Transportstyrelsen ställer på säkerhet.
Inlandssjöfarten och ett lands inre vattenvägar delas in i olika zoner (1-4) beroende på främst våghöjd. Till skillnad från länderna på kontinenten, vars vattenvägar till största del utgörs av floder (zon 3), har Sverige en betydande andel vattenvägar i zon 1, exempelvis Europas tredje största sjö Vänern. Där gäller helt andra förutsättningar än på en kanal eller flod vad gäller avstånd till land och tid för sjöräddning. Dessa förhållanden gör att det måste finnas högre krav på sjösäkerhet.
EU-reglerna ger ett medlemsland möjlighet att införa ytterligare tekniska krav för de fartyg som trafikerar i zon 1 och 2. Det är en möjlighet som vi på Transportstyrelsen har valt att använda för att uppnå tillräcklig sjösäkerhet. Något också andra länder valt att göra.
Lotsdispensen ger befälhavaren möjlighet att trafikera sitt fartyg i farvatten och farleder utan lots efter teoretiska och praktiska prov på motsvarande sätt som vår körkortsutbildning för vägtrafik.
Dagens regler ställer krav på att fartyg måste anlita lots i samband med att man angör en hamn. Reglerna medger i dagsläget inget undantag från kraven för fartyg certifierade för att trafikera inre vattenvägar. Däremot kan befälhavare för fartyg ansöka om undantag från lotsplikten, så kallad lotsdispens. Lotsdispensen ger befälhavaren möjlighet att trafikera sitt fartyg i farvatten och farleder utan lots efter teoretiska och praktiska prov på motsvarande sätt som vår körkortsutbildning för vägtrafik.
En ökad trafik på våra inre vattenvägar kan vara ett utmärkt bidrag i arbetet med att utveckla och förbättra transporterna i landet. Men det kan inte ske genom att vi samtidigt gör avkall på de grundläggande krav som finns inom exempelvis sjösäkerhet eller miljöhänsyn. Våra regler finns av en anledning.
Jag vill dock också nämna att vi på Transportstyrelsen i dagsläget arbetar med en översyn av reglerna för lotsplikt och lotsdispenser. Vår avsikt är att resurserna för lotsning ska användas där behovet är som störst och att en riskvärdering av lotsleder, fartygstrafik, last och fartygets utrustning samt konstruktion ska ligga till grund för bedömningen. Vår ambition är att översynen ska vara genomförd under detta år.
Gunnar Ljungberg
sjö- och luftfartsdirektör Transportstyrelsen