Hösten 2015 kom många ensamkommande asylsökande till Sverige. I snart tre år har ett stort antal av oss levt i ovisshet och hopplöshet. Under den tiden har många asylregler ändrats. Den nya gymnasielagen är inte heller en lösning. Vi ensamkommande unga kastas bara mellan hopp och förtvivlan.
Sverige välkomnade omkring 35 000 ensamkommande hösten 2015. Omkring 23 000 av dem är från Afghanistan, eller afghaner som levt som flyktingar i Iran och Pakistan. Vi väntade lång tid, ett till tre år, för att få våra besked av Migrationsverket. Beskeden visar att 70–80 procent var negativa för ensamkommande från Afghanistan. Nästan alla som fått avslag från Migrationsverket överklagade till Migrationsdomstolen. Det tar ganska lång tid att få svar från Migrationsdomstolen, men många har fått svar i dag. Domstolen håller till 95 procent med Migrationsverket. Det betyder att nästan alla får avslag en gång till.
Lång väntan och mycket ovisshet har lett till att många ungdomar mår jättedåligt i dag. De lider av depression och psykiska problem. Avslag efter avslag har gjort att många blivit hemlösa och sover på gatorna. Självmorden har ökat bland ensamkommande unga. Förra året begick 12 ensamkommande självmord och det gjordes 126 självmordsförsök, skriver Karolinska Institutet i en rapport om självmord bland ensamkommande barn och unga.
En av mina bästa vänner, Jawad Nezami, tog sitt liv i Trollhättan. Han var 16 år. Jawad kom till Sverige hösten 2015 och bodde på ett asylboende för ensamkommande barn i Trollhättan. Jag och Jawad gick i samma skola och vi tränade tillsammans på ett gym. Han var himla snäll och respektfull. Han hade varit rädd hela tiden att Sverige skulle utvisa honom tillbaka till Afghanistan. Han riskerade sitt liv många gånger för friheten, kämpade hela vägen till Sverige där han trodde att han skulle vara trygg. Han lämnade sina vänner och sin familj. Ni kan läsa mer om Jawads självmord i TTELA ”Asylsökande pojke i Trollhättan tog sitt liv”.
Ytterligare en av mina skolkompisar tog sitt liv i Lilla Edet. Han var en kristen kille. Jag och Hasib Haqjo studerade på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan under sex månader. Han flyttades sedan till Lilla Edets kommun. Hasib hade fått avslag tre gånger och till sist orkade han inte mer.
Stora förhoppningar
27 november 2017 meddelade regeringen att S och MP och har kommit överens om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande. Jag och mina oroliga vänner hoppades varje dag på en ny lag som skulle ge oss en chans att få stanna. Jag försökte ge dem hopp. Jag ville inte att de gör samma sak som Jawad och Hasib.
Lagförslaget fick riksdagens stöd och gav hopp till många. Jag glömmer aldrig den stunden när vi hörde att lagförslaget fick riksdagens stöd. Vi var glada men inte i hela hjärtat, för där ute finns ledsna ungdomar som inte omfattas av den nya lagen.
Första juli trädde den nya gymnasielagen i kraft. De som omfattades sprang iväg glädjefulla för att skaffa blanketter och söka enligt den nya lagen. Bara några dagar senare hör vi att två Migrationsdomstolar i Malmö och Stockholm inte använder den nya lagen. Ett tag senare pausade Migrationsverket processen på grund av att de två domstolarna underkände lagändringen.
Den tidigare lagen har inte hjälpt många eftersom de flesta skrivs upp i ålder, därför att man inte kan bevisa sin identitet. Ett stort antal ensamkommande från Afghanistan som har fått avslag kan inte bevisa sin identitet, detta för att de har bott hela sitt liv utanför Afghanistan, till exempel i Iran eller Pakistan. Hur ska man hämta bevis när man har bott hela sitt liv som illegal flykting i ett främmande land? De som har afghanska id-handlingar eller pass, blir ändå underkända av Migrationsverket som säger att dessa är lätta att förfalska.
I den nya gymnasielagen sänktes beviskraven för identitet, men nu när de två domstolarna inte tillämpar den nya lagen på grund av sänkta beviskrav råder kaos.
Den bästa lösningen är att ge en amnesti. En amnesti kan ge liv till ensamkommande unga. Den är inte bara bra för ensamkommande utan även bra för det svenska samhället. De ensamkommande blir bra arbetskraft för Sverige. Många av oss studerar i dag på gymnasiet. Snart kan vi jobba och betala skatt. En amnesti räddar våra liv och vi kommer ifrån denna jobbiga situation. Vi kommer att kämpa för vår framtid i stället för att skada oss.
Jag tycker det vore väldigt dumt av Sverige att kasta ut ungdomarna som har bott här i tre år, lärt sig språket, rotat sig här och dessutom kostat mycket pengar för Sverige.
En sista vädjan
Jag vänder mig till statsministern och alla politiker att hjälpa oss ensamma unga nu. I morgon kommer vi att hjälpa er när ni blir gamla. Det har blivit lite sent, men om ni inte göra något i dag då är ni skyldiga till att tusentals ungdomars liv blir förstörda. Då kommer det att skrivas historia. Era barnbarn kommer att läsa hur Sverige behandlade tusentals unga människor som flydde från krig och tydde sig till Sverige.
Bara några sista ord: vi orkar verkligen inte mer…
Azim Mohammadi
19 år