Vi måste bli bättre på att äta svensk fisk

En allt större del av det svenska fisket sker nu på ett hållbart sätt, vilket är utmärkt och en förutsättning för både jobb och tillväxt inom branschen. Men fortfarande äter vi till största delen importerad fisk. 2015 var det bara 31 procent som valde svenskt när de handlade. Här kan vi bli bättre, skriver Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister.

ANNONS
|

    Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister
Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister

I veckan besöker jag Göteborg för att delta på Fiskebranschens Riksförbunds årsstämma samt Havs- och vattenforum. Det hållbara fisket är en viktig näring i Sverige och mat ur havet är nyttigt och skapar sysselsättning på landsbygden. I flera kustsamhällen är den av väldigt stor betydelse.

Det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Ett levande yrkesfiske såväl som en konkurrenskraftig beredningsindustri skapar jobb och tillväxt, bidrar till en levande landsbygd och skapar resurser för att utveckla den svenska modellen. Att bruka naturen och våra fiskebestånd har varit självklart i Sverige i alla tider. I en alltmer industrialiserad och globaliserad värld har utmaningen dock varit att göra detta på ett hållbart sätt, så att kommande generationers behov inte äventyras.

ANNONS

Med en bättre fungerande fiskeripolitik och en teknisk utveckling i fiskerinäringen har det blivit allt mer självklart med ett hållbart nyttjande av fiskbestånden. Och endast med en livskraftig fiske- och beredningsindustri kan vi säkra tillgången till goda och hälsosamma livsmedel.

Många faktorer avgör hållbarheten

Ett hållbart fiske som grundas på vetenskapliga data är grundförutsättningen för att fiskerinäringen ska vara lönsam och konkurrenskraftig. Det hållbara fisket är dock inte endast beroende av olika fiskekvoter, utan även miljöfaktorer som övergödning och syrefria bottnar. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att förbättra miljöförhållandena i våra hav.

Utvecklingen för många av de kommersiella fiskebestånden är positiv inom EU – särskilt för de bestånd som berör svenskt fiske. En viktig målsättning inom EU:s gemensamma fiskeripolitik är att vi ska kunna fiska det överskott som finns samtidigt som bestånden kan fortplanta sig maximalt. Och det blir allt bättre. Sedan 2009 har de fiskekvoter som i Västerhavet fiskas enligt maximalt hållbar avkastning ökat från fem till 36 stycken. Det handlar bland annat om torsk, kolja, kummel, nordhavsräka, sill, blåvitling, havskräfta och rödspätta. Även för Östersjön är majoriteten av bestånden nu inom säkra biologiska gränser. Det gynnar både yrkesfiskeflottor, beredningsindustrin och inte minst konsumenterna.

ANNONS

Medvetna konsumenter

Jag får ofta frågan vilken fisk som kan köpas med gott samvete. Konsumenternas medvetenhet har ökat och därmed kraven på miljöcertifiering och spårbarhet av fisk. Detta är positivt. Trots det stora intresset för att äta svensk och miljömärkt fisk importeras en stor del av vår konsumtion. Jordbruksverket publicerade 2015 en attitydundersökning som visade att 73 procent vill äta fisk och skaldjur med svenskt ursprung. Det var däremot bara 31 procent som valde svenskt när de handlade. Det här måste vi bli bättre på. Mitt budskap till svenska konsumenter är att de bör kunna utgå från att den fisk som säljs från våra närområden är lagligt fångad och förvaltad enligt den reformerade fiskeripolitikens mål och principer. Vi har dessutom en fiskerinäring i Sverige som ligger i framkant när det gäller redskapsutveckling och som därigenom aktivt bidrar till ett hållbart fiske. Det ska vi vara stolta över.

Regeringen arbetar med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Utgångspunkten är att vi ska öka vår livsmedelsproduktion och här har naturligtvis fisk en viktig roll att spela. En del av strategins satsning är inriktat på att utveckla det svenska vattenbruket. Det är troligen den snabbast växande matproduktionssektorn i världen och nästan varannan fisk som konsumeras i världen är odlad. Det finns utrymme för det svenska vattenbruket att bli ännu bättre och ta en betydligt större andel på marknaden.

ANNONS

Trots dessa framgångar finns det mer att göra. Vi måste aktivt fortsätta att värna om fiskbestånden så att fiskaryrket kan fortleva i framtiden och att havets biologiska mångfald bevaras till kommande generationer. Konsumenterna måste också få tillgång till fisk som kommer från våra vatten. Väl förvaltade fiskebestånd från våra närområden utgör en klimatsmart proteinkälla, vilket efterfrågas av allt mer hälso- och miljömedvetna konsumenter.

Sven-Erik Bucht (S)

landsbygdsminister

ANNONS