Innan 2020 ska kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 stängas. Det har ägaren Vattenfall beslutat. Orsaken är att de inte längre är lönsamma att driva vidare. Med förnybar energi har Sverige redan ett elöverskott som med råge kompenserar elproduktionen i de kärnkraftsreaktorer som stängs. Kärnkraftens försvarare har hävdat att det är den så kallade effektskattens fel att reaktorer stängs. Det är fel. 2016 beslutades att effektskatten tas bort och kärnkraften är ändå olönsam.
Att kärnkraften är olönsam beror på flera faktorer. Framförallt låga elpriser, höjda säkerhetskrav med oberoende härdkylning, höjd kärnavfallsavgift för att täcka kostnaden för slutförvaret och att förnybar elproduktion i dag är billigare att bygga. Reaktorerna i Ringhals har ju också stått still ganska mycket under de senaste åren och vi minns exempelvis den glömda dammsugaren som orsakade en kostnad på 1,8 miljarder kronor.
De som klandrar stängningen av reaktorerna i Ringhals bör rimligen svara på hur ägarnas beslut skulle förhindras. Vill de med lag förbjuda stängning eller ge statliga subventioner för fortsatt drift? De som kritiserar stängningen är ofta borgerliga debattörer som i övrigt brukar förorda en fri marknad, men det tycks inte gälla kärnkraften.
Begränsad livslängd
Kärnkraften har en begränsad livslängd. De flesta bedömer i dag att det är den ekonomiska livslängden som kommer att avgöra när de kvarvarande reaktorerna stänger, men även den tekniska livslängden har en gräns. De allra mest optimistiska uppskattningarna är att de sista reaktorerna skulle kunna köras till 2045. Vad som ska ersätta när de gamla kraftverken stänger är den viktiga frågan.
Med energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har Sverige nu ett mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Få länder har så goda möjligheter till förnybar energi som Sverige. I juni presenterade Energimyndigheten en rapport med namnet: Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem. Myndigheten sammanfattar slutsatsen ”Sverige har mycket goda förutsättningar för ett 100 procent förnybart elsystem som både är kostnadseffektivt och har en hög grad av försörjningstrygghet”.
Vindkraften slår ständigt nya rekord och producerade 2017 motsvarande elva procent av Sveriges elproduktion. Solenergin är i dag på relativt låga nivåer men växer väldigt snabbt och bedöms enligt Energimyndigheten kunna stå för tio procent av vår el år 2040. Det allra billigaste och miljövänligaste är ofta att energieffektivisera och den potentialen är stor med modern teknik.
Många lösningar för att möta effektbehovet
En stabil elförsörjning årets alla dagar måste säkerställas i elsystemet. Vattenkraften är en utmärkt reglerkraft som kan jämna ut variationer i elproduktionen från vindkraft och solenergi. Därutöver finns många lösningar för att möta det så kallade effektbehovet; efterfrågeflexibilitet, energilagring och att minska effekttopparna. Att elbehovet stiger en kall vinterdag beror på att el används för uppvärmning vilket är ineffektivt jämfört med exempelvis fjärrvärme. Fler kablar till grannländerna för att bygga ett större geografiskt elnät bidrar till att jämna ut lokala variationer i elsystemet. Sverige exporterade förra året hela 19 TWh i elöverskott.
Kärnkraft – dubbelt så dyrt
Förnybar energi som sol och vindkraft är de energislag som växer snabbast i världen tack vare en imponerande teknikutveckling och sjunkande kostnader. Produktionskostnaden för vindkraft i Sverige är i dag cirka 40 öre per kilowattimma och priserna fortsätter att sjunka. Det finns tre länder i vår geografiska närhet som bygger eller planerar för ny kärnkraft; Finland, Frankrike och Storbritannien och kostnaden är cirka en krona per kilowattimma I dag är alltså ny kärnkraft mer än dubbelt så dyr som förnybart. Den som värnar den svenska konkurrenskraften gör klokast i att välja det förnybara.
Lise Nordin (MP)
riksdagsledamot, energipolitisk talesperson