Argumenten som talar för ett ökat tempo i klimatarbetet är starka. Den globala uppvärmning som redan pågår blir på sikt ett existentiellt hot. Det visar vetenskapen och få förnekar den insikten. Däremot lyfter många fram argument som sägs tala mot klimatåtgärder, att åtgärder skulle vara alltför kostsamma. Men sådana beräkningar har ofta ett ensidigt fokus på kostnader.
Minst lika viktigt för varje kalkyl över klimatpolitiken är att ta hänsyn till de samhällsnyttor som klimatåtgärder ger, utöver att slippa klimatförändringens skador.
I dag presenterar vi en ny sammanställning av sådana sidonyttor, som dessa vinster kallas. Utifrån 1 608 vetenskapliga artiklar som vi identifierat, har vi valt ut och granskat 315 studier på djupet. Vi redovisar det preliminära resultatet här i Göteborg i dag, på World Congress for Environmental and Resource Economists. Det rör sig, såvitt vi känner till, om den största sammanställningen hittills av forskningen inom området.
Minskad luftförorening
Sidonyttor av klimatarbetet kan uppstå på flera områden. Klimatpolitiken leder ofta till energi- effektivisering, energibesparing och ökad tillförsel av förnybar energi. När förbränningen av fossila bränslen därmed minskar så sjunker halterna av luftföroreningar. Det är viktigt med tanke på luftföroreningarnas effekter. Enbart i Sverige har kostnaden för ohälsa av luftföroreningar värderats till över 40 miljarder kronor varje år.
I ett globalt perspektiv visar en studie att de 15 länder i världen som släpper ut mest klimatgaser har kostnader för luftföroreningar på omkring fyra procent av BNP. Det är ofta mer än vad aktuella klimatåtgärder kostar. En annan studie med fokus på Europa visar att hälsovinsterna av bättre luftkvalitet kan betala för nästan hela den europeiska utsläppsminskningen. Studier rörande nordöstra USA visar att nyttorna av olika styrmedel är ungefär dubbelt till åtta gånger så stora som åtgärdskostnaderna, när hälsovinsterna av minskade halter av partiklar och marknära ozon beaktas.
Parallellt innebär klimatpolitiska åtgärder lägre bullernivåer, ökad gång- och cykeltrafik och minskad överkonsumtion av kött. Investeringar i cykelinfrastruktur kan som exempel ge sidonyttor som är tio till 25 gånger högre än kostnaderna över en 40-års period. Nyttorna utgörs av hälsovinster för dem som cyklar och minskad luftförorening för befolkningen i stort.
Den sammantagna följden av bättre luft, kost och rörlighet blir färre döds- eller sjukdomsfall i astma, cancer och hjärt- kärlsjukdomar.
Luftföroreningarnas skador på grödor i jordbruket minskar också tack vare klimatpolitiken. Stora skördeförluster kan undvikas. Till exempel visar en studie som fokuserar på Kina att åtgärder som minskar utsläppen av klimatgaser samtidig ökar skörden av ris mycket kraftigt.
Det är framförallt på dessa frågor som forskningen om sidonyttor har fokuserat.
Motverka höga energiräkningar
Men för både en nation och dess medborgare kan klimatpolitiken också gynna energitryggheten och motverka höga energiräkningar. Inhemsk klimat-smart bioenergi minskar vårt beroende av oljeimport från instabila eller icke-demokratiska länder. Effektivisering möjliggör bibehållen välfärd men lägre notor för energitillförsel. Och även om vissa sparade resurser då används för ny konsumtion uppstår i regel vinster för både klimatet och ekonomin redan på kort sikt.
Sidonyttor kan även uppstå om klimatpolitiken leder till att så kallade sänkor för klimatgasen koldioxid skapas. Det kan handla om att hindra avskogning eller om att utnyttja tillväxten i skogen i produkter som lagrar kol under långa tidsperioder. Sådana åtgärder kan även gynna den biologiska mångfalden. Det är viktigt med tanke på de tusentals arter av växter, djur och svampar som är hotade till utrotning i Sverige och andra länder.
Gratisluncher i många fall
I den genomgång vi gjort av forskningen ser vi alltså att kostnaderna för klimatåtgärderna ofta vägs upp av de sidonyttor som uppstår. Så är det inte alltid men vi kan konstatera att det faktiskt finns gratisluncher i många fall. Dessa måste vi börja ta vara på.
En viktig slutsats är att politiska beslutsfattare bör sluta att presentera klimatpolitiken som något mycket kostsamt. Visst uppstår fördelningsfrågor när samhället förändras, men ett ökat tempo i klimatfrågan innebär överlag att de ekonomiska förutsättningarna förbättras och att de som riskerar förlora kan kompenseras. Forskningen visar också att personer som inte tar klimatfrågan på allvar blir mer positiva till åtgärder om sidonyttorna redovisas.
En andra slutsats är att det behövs underlag för beslut som belyser inte bara kostnaderna för åtgärder, utan också de sidonyttor som finns. Det möjliggör välgrundade beslut med snabbare utsläppsminskningar och en bättre ekonomi som följd.
Det är hög tid att hugga in på den klimatpolitiska gratislunchen.
Mikael Karlsson
Fil dr, miljöforskare KTH
Eva Alfredsson
Fil dr, miljöforskare KTH
Nils Westling
forskningsassistent KTH