Vad gör vi när robotarna tar över våra jobb?

I vilken utsträckning vill vi att robotar av olika slag ska ta över våra arbetsuppgifter, sköta våra bostäder och vårda våra gamla? Det är hög tid att börja ta reda på svaren, skriver författare och trendspanare Rolf Christerson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    Bildtext: Rolf Christerson
Bildtext: Rolf Christerson

Somliga av oss drömmer om en framtid där alla tråkiga, själsdödande, tidsödande, besvärliga eller farliga arbetsuppgifter sköts av robotar, så att vi människor får ägna oss åt det som utvecklar oss som individer och ger meningsfull livskvalitet. Andra ser robotsamhället som en dystopi där det sant mänskliga riskerar att utplånas.

Robotisering och andra former av digitalisering och automatisering kommer (enligt Stiftelsen för strategisk forskning) inom de närmaste åren eller decennierna att slå hårt mot vissa yrkesgrupper som kassapersonal, försäljare, maskinoperatörer, företagsekonomer, marknadsförare, personaltjänstemän och fotomodeller (!). Om 20 år beräknas omkring hälften av de anställda i Sverige inom dessa yrken ha ersatts av robotsystem. Även inom vård och omsorg kan robotar ta över vissa arbetsuppgifter: provtagning, diagnos och behandling av enklare slag. Sällskaps- och servicerobotar på äldreboenden är ett annat exempel.

ANNONS

I viss mening robotar

Industrirobotar har sedan länge använts för tillverkning, sammansättning och övervakning i industrier, kraftverk, sågverk och reningsanläggningar. Som ett kuriosum kan nämnas att den idoga roboten Gusten sedan 1983 är verksam vid firma Låsar & Tänger i Grönköping. En vanlig tvättmaskin styrs av ett program och de flitiga robotgräsklipparna på trädgårdarnas gräsytor är självstyrande. Båda dessa apparater är alltså i viss mening robotar.

En annan typ av robot (egentligen ett mjukvaruprogram) är Amelia från IP Soft. Amelia uppfattar och lär via naturligt språk, alltså genom att kommunicera med människor. Hon förstår 20 språk och kan läsa in exempelvis tekniska manualer på några sekunder och sedan förstå och svara på frågor. Watson från IBM är bra på att analysera stora datamängder och upptäcka mönster.

Producerar text och artiklar

Under renässansen hade berömda konstnärer stora skaror av medhjälpare som färdigställde monumentalmålningar med hundratals soldater efter mästarens grundskiss. I dagens animerade storfilmer är liknande folkmassor datorframställda. Och nu har detta beprövade koncept börjat användas även vid textframställning. De målande medhjälparskarorna motsvaras av textproducerande datorsystem. Redan i Jonathan Swifts roman Gullivers resor (1726) beskrivs en maskin som sätter samman ord till boktexter.

I mars 2014 kunde journalisten och programmeraren Ken Schwencke publicera en artikel om en jordbävning blott några minuter efter att USA:s geologiska myndighet rapporterat om händelsen. En algoritm, som kallas Quakebot, placerade in de aktuella uppgifterna i en redan skriven grundtext, som journalisten kunde sända ut.

ANNONS

Den fyrbenta roboten Cheetah springer fortare än Usain Bolt och den tvåbenta Atlas tar sig fram i ojämn terräng. Båda kan användas för militära uppdrag. Atlas borde dessutom kunna användas i farliga miljöer, till exempel ett skadat kärnkraftverk.

Förarlösa flygplan (drönare) utför sedan länge spanings- och attackuppdrag. I civila sammanhang kan drönare fotografera odlingar, idrottsevenemang, folksamlingar med mera.

Ännu inte ett skräckscenario

Robotar och artificiell intelligens (AI) i olika former finns alltså redan nu och är i allmänhet något vardagsnyttigt, men om vi menar avancerad AI, det vill säga system som kan lära av erfarenheter och tänka själva, så föreställer vi oss kanske ett skräckscenario där sådana robotar kommer att ta över världen. Än är vi inte där.

Men frågan vi alla bör ställas oss är i vilken utsträckning vi vill att robotar av olika slag ska ta över våra arbetsuppgifter, sköta våra bostäder och vårda våra gamla. Hur går det med vår identitet och självkänsla när robotarna blir mer kompetenta och övertar viktiga arbetsuppgifter? Kommer vi att söka meningsfulla fritidsaktivteter i dataspelens förlovade värld och glömma att leva som människor IRL?

Rolf Christerson

författare och trendspanare

Artikeln utgör en omarbetad version av ett kapitel i boken "Framtidsväven – 87 innovationer i tiden" (Bokförlaget Siljan, 2015).

ANNONS
ANNONS