Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Våldet finns på alla samhällsnivåer och utövas inom alla samhällsskikt. Våldet kan förekomma i hemmen, på arbetsplatser och på andra håll i samhället och i offentligheten, skriver Tina Lundberg (FI) och Dan van Ginhoven (FI). Bild: Alexander Larsson Vierth/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Våldet mot kvinnor måste få ett slut

Mäns våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det är en kränkning av mänskliga rättigheter och ett allvarligt folkhälsoproblem, skriver Tina Lundberg (FI) och Dan van Ginhoven (FI).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Världshälsoorganisationen WHO kallar mäns våld mot kvinnor för en global pandemi. I rapporten ”Global and regional estimates of violence against women, 2013” återger WHO att 35 procent av världens kvinnor någon gång har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner eller annan person.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Våldet finns på alla samhällsnivåer och utövas inom alla samhällsskikt. Våldet kan förekomma i hemmen, på arbetsplatser och på andra håll i samhället och i offentligheten. Vissa grupper är särskilt utsatta, till dem hör barn och unga, kvinnor med funktionsnedsättning, hbtq-personer, minoritetsgrupper och kvinnor med missbruksproblem.

Risk för psykisk och fysisk ohälsa

Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Våld kan ge upphov till akuta skador, men också relatera till djup vanmakt, depression och ångest. Psykiska stressreaktioner med posttraumatiskt stressyndrom kan vara en vanlig följd. PTSD är ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter en traumatisk händelse. Övergrepp, inte minst sexuellt övergrepp, har ofta en djupgående inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa som i sämsta fall kan leda till sjukdomar senare i livet.

Omständigheter vid övergreppet, stödet runt den drabbade, kvaliteten på rättsväsendets handläggning av ärendet och att få upprättelse – är några avgörande faktorer som kan påverka den drabbades förutsättningar för återhämtning.

Det finns mycket att göra i Sverige i dag, inte minst med tanke på alla nedlagda förundersökningar inom rättsväsendet.

Efter #metoo finns ingen återvändo, vi kommer att gå så långt det krävs.

Det finns mycket att göra i Sverige i dag, inte minst med tanke på alla nedlagda förundersökningar inom rättsväsendet. Efter #metoo finns ingen återvändo, vi kommer att gå så långt det krävs.

Vi vill:

• Ge ökad och långsiktig finansiering av jourverksamheter och skyddade boenden samt stärkt skydd för våldsutsatta, inte minst för personer i utsatthet, drogberoende, kriminalitet eller prostitution.

• Utbildning om våldets mekanismer för alla professioner som möter våldsdrabbade och våldsutövare, samt utveckla det våldspreventiva arbetet och kopplingen mellan maskulinitet och våld.

• Ökade satsningar på utbildning om sexuella trakasserier och normkritisk pedagogik för skolpersonal. En förbättrad sexualundervisning som inkluderar kunskap om maktrelationer, samtycke och kroppslig integritet och arbete med att stärka ungas kunskaper om sina mänskliga rättigheter.

• Inrätta en specialiserad enhet inom polisen mot barn- och tvångsäktenskap. Förstärka polisens arbete mot hatbrott och näthat samt att inrätta ett nationellt kunskaps- och resurscenter mot sexköp och människohandel.

• Ökade resurser till Åklagarmyndigheten och Domstolsverket för att kvalitetshöja rättsprocessen inom sexualbrott.

• Stärkt vård till brottsoffer, inte minst för papperslösa. Social och ekonomisk utsatthet ska aldrig bidra till ökad risk för övergrepp.

• Trygga arbetsplatser genom trygga anställningar. Aktivt jämställdhetsarbete och införandet av dryga böter (i nivå med böter enligt GDPR-lagstiftning) för arbetsgivare som underlåter att agera vid sexuella trakasserier.

• Informationssatsningar kring samtycke och vad den nya lagen innebär.

• En skarp lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och en begränsning av porr och ett förbud mot strippklubbar för trygga offentliga rum.

• Genom aktivt antidiskrimineringsarbete och sanktionsmöjligheter säkerställa att samhällets insatser så som LSS och Färdtjänst är trygga för såväl brukare som personal.

• Verka för sexuella och reproduktiva rättigheter i EU enligt svensk modell, för rätten till abort och samtyckeslagstiftning.

Tina Lundberg (FI)

Härryda

Dan van Ginhoven (FI)

Härryda