I Västsverige kan vi visa på och dra lärdom av Göteborgs resa, från att för ett decennium sedan ha kallats ”bögknackarstaden” till att 2014 utses av RFSL till Sveriges bästa HBTQ-stad, ha Sveriges första kommunala HBTQ-råd och stå värd för Europride 2018. Det är bara ett av flera skäl till varför en ny institution för mänskliga rättigheter bör placeras i Västsverige, skriver debattörerna.
I Västsverige kan vi visa på och dra lärdom av Göteborgs resa, från att för ett decennium sedan ha kallats ”bögknackarstaden” till att 2014 utses av RFSL till Sveriges bästa HBTQ-stad, ha Sveriges första kommunala HBTQ-råd och stå värd för Europride 2018. Det är bara ett av flera skäl till varför en ny institution för mänskliga rättigheter bör placeras i Västsverige, skriver debattörerna.

Västsverige är rätt plats för institution för mänskliga rättigheter

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

|

Sverige har fått upprepad kritik från FN för att vi saknar en nationell institution som övervakar och granskar att vi följer FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, en funktion som majoriteten av Europas länder har. I regeringens strategi för mänskliga rättigheter (Skr 2016/17:29) föreslås att en institution inrättas och i dagarna redovisas ett uppdrag till riksdagens konstitutionsutskott om detta.

Vi anser att en nationell institution för mänskliga rättigheter ska bildas i Sverige, för att förstärka de mänskliga rättigheterna. En placering av en nationell institution i Västsverige innebär en unik möjlighet att ta tillvara erfarenheter som gynnar Sveriges invånare och Sveriges ställning i FN när det gäller att leva upp till de mänskliga rättigheterna. Här finns arbete, struktur och samverkan redan på plats, vilket innebär att institutionen snabbt kan starta ett effektivt arbete.

Unik kommitté och regional plan

I Västsverige finns sedan 2011 Europas enda politiska kommitté för mänskliga rättigheter, som skapar förutsättningar för ett systematiskt tillvägagångssätt för människorättsbaserat arbete i Västra Götalandsregionen. Genom kommittén och dess kontinuerliga dialog med civilsamhället har Västsverige kunnat konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär genom människorättsbaserat arbete i hälso- och sjukvården liksom i kulturverksamheter, samt initierat forskning och utbildning om mänskliga rättigheter i svensk kontext.

Västra Götalandsregionen har antagit Sveriges enda regionala plan för mänskliga rättigheter. Planen består av tolv mål, med tillhörande åtgärder och nyckeltal för uppföljning. Det här är uppgifter som den nationella institutionen för mänskliga rättigheter förväntas utföra, utöver oberoende granskning av Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter. Här bör Västsveriges unika kompetens och erfarenhet tas tillvara.

Samarbete med civilsamhället

En nationell institution ska skydda och främja de mänskliga rättigheterna på nationell, regional och lokal nivå. Vi menar att utöver att granska hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, måste också det kommunala och regionala arbetet vara i fokus. Bara genom att gå från teori till konkret praktik kan det människorättsbaserade arbetet stärkas och utvecklas. Här ligger Västsverige i framkant.

Vår unika kompetens i mänskliga rättigheter och samverkan mellan civilsamhälle, kommuner, region, universitet, högskolor och näringsliv är en motor som aktivt främjar de mänskliga rättigheterna. Processen för att utveckla och förbättra arbetet med mänskliga rättigheter behöver göras tillsammans med rättighetsbärarna, snarare än för dem. Här vill vi lyfta fram det gedigna arbete som organisationer som Göteborgs Interreligiösa center och Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering bedriver.

Västsvenska exempel

I Västsverige kan vi visa på och dra lärdom av Göteborgs resa, från att för ett decennium sedan ha kallats ”bögknackarstaden” till att 2014 utses av RFSL till Sveriges bästa HBTQ-stad, ha Sveriges första kommunala HBTQ-råd och stå värd för Europride 2018. Staden har dessutom inrättat ett romskt informations- och kunskapscenter, samt ett råd för den nationella minoriteten romer utifrån premissen med romer snarare än för romer.

Arbetet i staden, där mänskliga rättigheter ska genomsyra stadens alla verksamheter och utgå ifrån ett normkritiskt arbetssätt, hade inte varit möjligt utan delaktighet och dialog med civilsamhället – denna viktiga lärdom vill vi att den nationella institutionen för mänskliga rättigheter ska präglas av.

Banbrytande forskning och utbildning

I Västsverige finns mänskliga rättigheter integrerat i såväl utbildning som forskning vid våra högskolor och universitet. Vid Göteborgs universitet bedrivs banbrytande mastersutbildningar i mänskliga rättigheter, däribland det EU-stödda mastersprogrammet i Human Rights Policy and Practice vid institutionen för globala studier.

Chalmers uppmärksammar mänskliga rättigheter genom avdelningen arkitekturens teori och metod, med perspektiven hållbarhet, mänskliga rättigheter, det transdisciplinära och det konstnärliga. Invandrarakademin vid Högskolan i Borås är ett skolexempel på hur alla människors rätt till utbildning anammas genom att utländska akademiker får hjälp att komma in på svenska arbetsmarknaden, och den barn- och ungdomsvetenskapliga forskarmiljön vid Högskolan Väst samlar forskning om barnets rättigheter. Högskolan i Skövde arbetar med digitalisering för hållbar utveckling som ett samlande tema för lärosätet, där digitalisering är verktyg för att uppnå social hållbarhet och stärka utsatta gruppers position i samhället.

Tydliga kopplingar

Vi är stolta över att regeringen beslutat att den nya Jämställdhetsmyndigheten ska placeras i Västsverige med start 2018. Vi ser det som en naturlig och självklar följd att även en nationell institution för mänskliga rättigheter hamnar i Västsverige, då myndigheterna har tydlig koppling till varandra. Sverige kan på flera sätt dra nytta av ett nära och ömsesidigt samarbete där relationen mellan jämställdhet och mänskliga rättigheter tydliggörs.

Utifrån dessa erfarenheter, lärdomar och samarbeten vill vi i Västsverige bjuda in till ett fortsatt samtal om institutionens placering och uppdrag. Vi ser detta som ett unikt och avgörande tillfälle att stärka samverkan mellan rättighetsbärare och skyldighetsbärare, ett arbete vi aldrig får ta för givet eller tro är avslutat.

Kristina Grapenholm (L)

ordförande i kommittén för mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen

Mariya Voyvodova (S)

kommunalråd med särskilt ansvar för kultur, mänskliga rättigheter och ungdom, Göteborgs kommunstyrelse

Alem Bennett

ordförande, Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Zana Muhammad

verksamhetsledare, Göteborgs Interreligiösa center

Pam Fredman

rektor, Göteborgs universitet

Stefan Bengtsson

rektor, Chalmers tekniska högskola

Björn Brorström

rektor, Högskolan i Borås

Martin Hellström

rektor, Högskolan Väst

Lars Niklasson

rektor, Högskolan i Skövde