Replik
Världshaven, 27/11
Isabella Lövin (MP) och Rashid Sumaila skriver att det nu är dags för åtgärder på bred front för att rädda världshaven. Ett första steg borde vara att Sveriges regering omedelbart använder sin plats i FN:s säkerhetsråd till att initiera en FN-konferens om animaliekonsumtion.
Debattörerna skriver att det är märkligt hur lång tid det tagit oss människor att till fullo börja förstå vad som händer i världshaven. Men redan 2005 skrev Miljövårdsberedningen i en artikel i Göteborgs-Posten under rubriken "Ovisst om Östersjöns miljö kan räddas" att "Våra matvanor påverkar utsläppen både från jordbruket och via avloppen. En mer vegetarisk kost minskar utsläppen."
SVT:s dokumentär, Vårt grisiga hav, avslöjade hur vår köttkonsumtion orsakar algblomning och bottendöd. Östersjön mår oerhört illa. Programmet slutar tvärt och dramatiskt med att en forskare, programmets huvudperson, tittar djupt in i kameran och säger: "Ät mindre kött."
Utelämnar köttkonsumtionen
Märkligt nog finns köttkonsumtionen inte med i de åtgärder som skribenterna räknar upp. Det är under all kritik att regeringen fortsätter ignorera vår kött- och mjölkkonsumtion. Stora ord om världshaven i ett sammanhang men samtidigt försöker regeringen att öka produktionen av nötkött. Den svenska regeringen arbetar intensivt för att öppna upp världen för export av svenskt nötkött. Svenska företag kan nu exportera svenskt nötkött till Taiwan. Sverige blir därmed, tillsammans med Nederländerna, de första europeiska länder som får exportera nötkött till Taiwan.
Det stora klimatproblemet med kött och mjölk är att den mark som används för att producera animalier förhindrar att denna mark används till att binda in koldioxid i form av växande träd och skog. Detta är nämligen ett av de billigaste sätten att minska halten koldioxid i atmosfären. Den förlorade kolinlagringen i skog innebär att 1 kg nötkött orsakar ett koldioxidutsläpp på 150 kg.
Jonas Paulsson
Köttfri måndag