Replik
Elexport, 27/2
Linda Burenius Magnusson, ordförande i 100% förnybart, nämner att svensk elexport är en bortglömd resurs för att minska klimatpåverkande utsläppen i Europa. Dessvärre stämmer denna uppfattning dåligt med verkligheten.
Visserligen stämmer det att vi i dag kan exportera elkraft, dock är inte situationen sådan när det är för kallt i Sverige. Denna situation kommer bli ännu sämre efter år 2020 när ytterligare cirka 1 800 MW klimatneutral elproduktion försvinner från nätet då Ringhals 1 och 2 stängs.
Vad man ofta glömmer i debatten om elkraftförsörjningen är att vi i Sverige sedan slutet av 1980-talet har haft en i det närmaste fossilfri och därmed klimatneutral produktion av elektricitet. Ett sådant elsystem hade inte varit möjligt utan kärnkraften. Det innebär också inte minst, att det inte hade varit möjligt att exportera fossilfri el utan kärnkraften.
Stabiliserar elnätet
Stabiliteten i det svenska elnätet i dag beror på att vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft utgör cirka 90 procent av baskraften i det svenska elnätet. Det beror på den inneboende fysikaliska egenskapen svängmassa som finns hos dessa produktionsslag. Svängmassa är en inneboende fysikalisk egenskap hos stora roterande generatorer och kan beskrivas som en tröghet i generatorernas rotationsrörelser vilket bidrar till att frekvensen på stamnätet i Sverige förblir stabil trots störningar.
För att Sveriges elsystem ska förbli både stabilt, leveranssäkert och klimatneutralt krävs att baskraften utgör cirka 85-90 procent av installerad effekt, alla kraftslag inräknade. Det vill säga ett elsystem med mer än 10-15 procent installerad väderberoende elproduktion riskerar att bli instabilt och därmed äventyra leveranssäkerheten eftersom dessa produktionsslag saknar den stabiliserande egenskapen svängmassa. Konsekvensen av detta kan bli fler strömavbrott och därmed en minskad leveranssäkerhet med stora konsekvenser för bland annat Sveriges industrier och sjukhus med dess livsuppehållande maskiner.
Ett exempel på ett försvagat elnät återfinns i södra Australien som i dag har ett elsystem som till stor del består av intermittenta produktionsslag och som ofta har problem med rullande blackouts.
Missvisande argument
Ytterligare två faktorer som måste säkerställas vid varje given tidpunkt för att Sverige ska kunna exportera el är att vi producerar mer än vad vi konsumerar samt att de länder som vi har ledningar till behöver importera el. Det måste således råda en effektbalans eller att vi har ett effektöverskott för att kunna exportera el. Baseras elsystemet på en stor andel väderberoende elproduktion finns det stor risk att även våra grannar har liknande väder och även de kan producera mer el än vad de använder. Således blir det missvisande att föra argument baserade på total elproduktion som Linda gör i sin debattartikel.
Om Sverige ska nå upp till det långsiktiga klimatmålet om netto nollutsläpp av växthusgaser till 2045, ska vi följa de råd som FN:s klimatpanel har tagit fram. En av de viktigaste slutsatser som FN:s klimatpanel förordar för att kunna nå de utsatta klimatmålen är att man producerar sin elektricitet genom en optimal mix av förnyelsebar elproduktion och kärnkraft.
Beroende av fossil energi
I dag är Sverige i stort sett oberoende av energiimport. En kraftig utbyggnad av intermittent elproduktion, kombinerat med en reducerad tillgång till baskraften vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft, kommer få motsatt effekt på det politiska målet hundra procent förnybart. Sverige blir då vid perioder under året beroende av fossilt producerad elkraft från andra länder för att kunna säkerställa sitt elbehov. Detta då man som Tyskland måste ha fossildrivna produktionsslag i standby- läge för de tillfällen då effektbrist uppstår. Efter kärnkraftens stängning i Tyskland har man blivit tvungna att bygga nya kolkraftverk för att kunna möta upp de tidpunkter då de väderberoende energislagen inte producerar el.
Skattas ur drift
Vidare skriver Burenius Magnusson att fyra kärnkraftsreaktorer avvecklas eftersom de är gamla och olönsamma, vilket inte är sant. Skälet till de kraftigt förtida avvecklingarna beror på att den höga beskattningen i form av effektskatterna på installerad effekt vilket belastade lönsamheten så mycket att det inte fanns ekonomi till att driva dem vidare.
En ytterligare faktor som bidrog till besluten om nedläggning av reaktorerna är de stora subventionerna till väderberoende elproduktion vilka gjorde att priset på el sjönk och således bidrog till lönsamhetsproblem.
Dubbelt så dyra
Den faktiska produktionskostnaden räknat i kr/kWh för att driva ett vindkraftverk är mer än dubbelt så hög som för ett kärnkraftverk vilket medför att utan subventioner hade ingen velat satsa på att bygga vindkraftverk.
Ett framtida optimalt och samtidigt både klimatneutralt och leveranssäkert elsystem i Sverige kräver inte bara befintlig kärnkraft utan även att denna byggs ut.
Michael Klein
energiingenjör
Fredrik Larsson
energiingenjör
Torsten Dilot
Competence Area Manager Energy