Med Jan Björklund vid rodret pågår en aldrig tidigare skådad reformprocess av svenskt utbildningsväsende. Ett tsunamiliknande förändringsarbete genomförs: ny skollag, ny gymnasieskola, nytt betygssystem, ny lärarutbildning och inte minst krav på behöriga lärare är några av de stora reformer som berör 100 000-tals verksamma i utbildningssektorn.
Att kvalitetshöjande reformer genomförs i den kanske viktigaste av samhällssektorer – utbildningens – är mycket välkommet. Men kvaliteten i reformerna hotas av bristen på tid och pengar.
Trycket på landets lärosäten är mycket stort, och planeringshorisonten under all kritik. Behörighetsreformen ställer krav på att lärare ska ha formell behörighet för de ämnen och åldersgrupper de är verksamma i. På kort sikt ska lärares behörighet säkerställas. Efter 1 juli 2015 kan lärare som saknar rätt behörighet varken vara tillsvidareanställda eller sätta betyg. Visst vill vi alla ha lärare med korrekt behörighet, på samma sätt som vi vill ha behöriga läkare, jurister och psykologer. Men nog hade det varit bra om reformen föregåtts av en kartläggning så att problembilden hade varit klar? Så var inte fallet. Inte ens idag – ett år efter riksdagens beslut – kan någon svara på hur många som är obehöriga i enskilda ämnen eller hur många som helt saknar examen. Inte heller vilka behörighetsgivande kurser som ska ges till lärarna, till hur många eller när.
Bygger inte kvalitet
Som ett svar på problemen med obehöriga lärare har regeringen avsatt medel till Lärarlyftet II. Satsningen omfattar lärare som har lärarexamen, men som undervisar i ämnen där de saknar formell behörighet. Skolverket erbjuder landets lärosäten att i konkurrens ta fram helt nya kurser på några veckor. För lärosätena som redan är mycket hårt pressade av att både upprätthålla fortsatt hög kvalitet i den lärarutbildning som började 2001 och att utveckla den nya lärarutbildning som startade hösten 2011 innebär detta stora utmaningar. Hur kan denna forcerade process förväntas leda till något som bygger och utvecklar kvalitet?
För den obehörige läraren är läget ännu värre: de ska utan garanterad finansiering läsa in saknade högskolepoäng samtidigt som de ska fortsätta vara professionella lärare. Skaffa dig rätt behörighet – men gör det på din fritid!
Anständiga arbetsvillkor
I går (26 mars) startade vårens kurser inom Lärarlyftet II vid Göteborgs universitet. Landets bredaste lärarutbildning tar sitt ansvar för att ge bästa möjliga förutsättningar för skolan och dess lärare. Vi har tagit fram kurser på deltid och distans för att möta lärarnas vardagsvillkor och hälsar studenterna hjärtligt välkomna. Tillsammans kan vi förhoppningsvis skapa förutsättningar för en behövd kompetensutveckling i skolan. Men för att detta ska bli bestående och leda till en skola på vetenskaplig grund måste Jan Björklund avsätta de resurser som krävs och se till att lärosätena får anständiga arbetsvillkor med en planeringshorisont långt bortom nästa riksdagsval.
Maria Jarl
ordförande, Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs universitet
Anna Brodin
utbildningschef, Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs universitet
