Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Ursprungsmärkning är bra men se upp för köttnationalism

En ursprungsmärkning av mat från restauranger och storkök är en bra idé. Ofta är det där som de sämsta animalierna hamnar. Därför vill vi att man går ännu längre och inför märkning som, förutom ursprung, också talar om vilka förhållanden djuren kommer ifrån, skriver Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Regeringen meddelade för ungefär en månad sedan sin ambition om att införa en ursprungsmärkning av mat på restauranger och storkök. Reaktionerna har varit positiva och jag instämmer i hyllningskören, ju mer information som konsumenterna får ta del av desto bättre. Vi skulle gärna se att man gick ännu längre och införde en märkning som förutom ursprung också berättar om under vilka förhållanden djuret har fötts upp. Hur lång tid har djuret levt och under vilka förhållanden? Har djuret fått vistas utomhus? Har djuret transporterats till slakt eller slaktats hemmavid?

Ofta är det i storköken och på restauranger som de sämsta animalierna hamnar – billig kyckling, burägg och restprodukter. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att en svensk flagga, eller en gul pippi på kycklingförpackningen, inte är en garanti för god djurvälfärd.

Det finns bara en djurskyddsmärkning som verkligen fungerar och den heter vego

Låt oss titta närmare på Svensk Fågels ”Gula Pippin”. Nästan 94 procent av alla djur som slaktas i Sverige är kycklingar. De är livsmedelsindustrins vanligaste djur. Varje år äter en genomsnittlig svensk omkring 15 kycklingar. I princip alla kycklinguppfödare i Sverige är anslutna till branschorganisationen Svensk Fågel.

Med ursprungsmärkning får vi veta om kycklingen på restaurangtallriken kommer från Sverige eller inte. Det betyder till exempel att de har fötts upp med relativt sett lite antibiotika. Låg antibiotikaanvändning är en positiv aspekt men det är ett begränsat mått för att mäta djurvälfärd. Djurvälfärd handlar om mycket mer än frånvaro av sjukdom.

Hemska förhållanden

Kycklingarna i Sverige vistas inomhus, tiotusentals individer, i stora stallar. De får aldrig komma ut och sprätta och picka. Till en början, när kycklingarna är nykläckta verkar det inte så trångt i stallet, men på bara fem veckor har de gått från att vara små dunbollar på cirka 40 gram till slaktfärdiga fåglar som väger omkring två kilo. Under den korta tiden har många av dem fått smärtsamma benproblem till följd av att deras kroppar växer så snabbt att benen inte hinner med att hålla upp deras vikt.

För att djur ska må bra behöver de möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. För kycklingarna är det till exempel att picka efter mat på marken och att sitta högt upp på natten. Att inte kunna göra sådant leder till stress och i många fall därmed psykisk ohälsa, i kycklingarnas fall redan innan de uppnått en ålder på fem veckor. I slutfasen av produktionen har kycklingarna i livsmedelsindustrin det dessutom till och med trängre än hönor som hålls i bur för äggproduktion.

Kampanj visar hur kycklingindustrin ser ut

Djurens Rätt har nyligen släppt kampanjen 99 miljoner, där vi med bilder och filmer kan visa hur det ser ut i den svenska kycklingindustrin. I kampanjen har vi, med uppbackning av mer än 20 av världens mest namnkunniga djurskyddsorganisationer, lämnat ett flertal konkreta förslag till branschorganisationen Svensk Fågel om förbättringar de kan göra för kycklingarna. Det är förbättringar som konsumenter förväntar sig. Till vår besvikelse har Svensk Fågel hittills inte gjort annat än att peka ut utländsk kyckling som sämre. Detta i ett läge där globala företag, som Ikea och Unilever, driver på för att höja välfärdsnivån för kycklingar runtom i världen – till en nivå som är högre än vad den svenska branschen lever upp till. Jag hoppas att Svensk Fågel också är beredda att själva införa förbättringar för kycklingarna. Det finns en hel att göra för att förbättra för kycklingarna i Sverige och vi har konkreta förslag på hur det kan gå till.

När du som konsument ser den där svenska märkningen på köttet, tänk gärna en vända till. Vad betyder den egentligen? Det finns bara en djurskyddsmärkning som verkligen fungerar och den heter vego. Att välja vego är alltid ett djurvänligt val.

Camilla Björkbom

förbundsordförande för Djurens Rätt

 

Mest läst