Uppgörelsen mellan S och MP får konsekvenser

Uppgörelsen mellan S och MP angående de så kallade ensamkommande reser en rad frågetecken. Ett av dem är hur de cirka 9 000 gymnasieplatser som nu krävs ska finansieras, skriver Dennis Dioukarev (SD) och Paula Bieler (SD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Sverigedemokraterna har påpekat tveksamheten kring unga asylsökandes ålder och uppsåt under en längre tid. Men det var inte förrän i maj 2017 som detta faktum fick ett officiellt erkännande. Följande konstaterades då i en tidningsartikel:

”En överväldigande del av de 581 unga asylsökande som genomgått medicinska åldersbedömningar är över 18 år. Nya resultat från Rättsmedicinalverket indikerar att de inte talar sanning om sin ålder”.

Även om Sverige var sent ute att erkänna detta nu obestridliga faktum, har det i andra europeiska länder varit klarlagt under en längre tid. I Danmark uppdagades nyligen ett asylbedrägeri av enorma mått där 634 av 700 asylsökande ljugit om nationalitet och identitet vilket fick till konsekvens att samtliga inblandade fick avslag på asylansökan och utvisades.

ANNONS

Intensiv kampanj

I Sverige har det under en längre tid förts en intensiv påverkanskampanj från diverse organisationer som ställt krav på att regeringen ska stoppa alla utvisningar och upprätta en allmän flyktingamnesti.

Detta har nu gett resultat då regeringen i måndags (27/11) gav besked att en stor andel av de så kallade ensamkommande som sökte asyl under 2015 ska få möjlighet att stanna för att studera på gymnasienivå.

Det här berör de allra flesta som vid ankomst registrerades som minderåriga men som i dag bedömts vara vuxna. Detta innefattar alltså även dem som fått sin ålder uppskriven och som troligen var vuxna redan när de kom.

Förslaget ska träda i kraft innan sommaren 2018 men måste godkännas av riksdagen, vilket gör att det åtminstone i teorin kan stoppas.

Frågor som saknar svar

Med anledning av den internationella empiri och resultaten från Rättsmedicinalverket å ena sidan och regeringens förslag å andra sidan, uppstår en rad frågor:

  1. Hur ska gymnasieplatserna för de uppemot 9 000 personerna finansieras?
  2. Hur resonerar regeringen kring att en stor grupp vuxna, företrädesvis män, ska studera tillsammans med ungdomar på gymnasienivå?
  3. Hur värderar regeringen officiell fakta och vilken betydelse har denna när man fattar politiska beslut?

Dennis Dioukarev (SD)

riksdagsledamot

Paula Bieler (SD)

migrationspolitisk talesperson

ANNONS