I Skaraborg beräknas samhällets kostnader för olyckor uppgå till 1,7 miljarder kronor varje år eller 4,7 miljoner kronor varje dag. Att avveckla en kunskapsbank som leder till färre olyckor är allt annat än klokt, skriver debattörerna.
I Skaraborg beräknas samhällets kostnader för olyckor uppgå till 1,7 miljarder kronor varje år eller 4,7 miljoner kronor varje dag. Att avveckla en kunskapsbank som leder till färre olyckor är allt annat än klokt, skriver debattörerna.

Unik olycksstatistik räddar liv – avveckla den inte!

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Skaraborg har lång tradition av att kombinera fakta och kunskaper om det egna geografiska området med samhällsplanering, god sjukvård och förebyggande arbete samt forskning/utveckling och utbildning. Resultaten har kommit i form av minskad ohälsa genom minskat antal olyckor med skadade invånare i området. Tre exempel på framgång redovisas här:

  1. Bland Lidköpings invånare har under en 30-års period olycksfallen som registrerats vid läkarmottagningar minskad med 38 procent (från ca 5 000 till 3 370) och i Falköping med 18 procent (från 4 190 till 3 360). Det innebär att tusentals människor har behållit sin hälsa och inte behövt utnyttja vårdens resurser. Flera tiotals miljoner kronor har därmed inte behövt användas för vård av skadade. I stället har dessa resurser kunnat tillföras andra sjukvårds- och samhällsbehov, investeringar och nyttigheter (1).
  2. Huvudskador bland barn som råkar ut för cykelolyckor och behöver läggas in på sjukhus, har minskat med 90 procent de senaste 30 åren i de skaraborgska kommunerna. Förklaringen är bland annat god vård, hjälm-program inom barnhälsovården och i skolorna samt lag på hjälm sedan 2005 (2).
  3. Skaraborg har lägre andel barn och ungdomar som söker läkarvård efter fallolyckor jämfört med Uppland, Västerbotten och Värmland – där man också fört skaderegistrering vid läkarmottagningar. Likaså finns ”en tendens till lägre förekomst av fallolyckor bland äldre i de nordöstra delarna av Västra Götaland det vill säga Skaraborg, som har en lång tradition av fallförebyggande arbete, och i de kommuner som av Världshälsoorganisationens, WHO internationella nätverk har klassificerats som ”Säkra och trygga kommuner” (3).

Vi vill också peka på att Skarborgssjukhusen inte bara lämnat underlag för förebyggande arbete i Skaraborg utan bidragit till hela landet vilket i sin tur har lett till att kunskapssammanställningar och antalet artiklar baserade på detta material – Injury Database, IDB Sverige- har mångdubblats.

40-årig framgångsrik tradition bryts

Vi känner bara till något enstaka sjukhus i världen som har en lika lång tradition av att samla detaljerad hälsodata om skador som sjukhusen i Skaraborg, men denna unika 40-årig traditionen har nu brutits och Skaraborgs skaderegistrering har upphört.

ANNONS

Situationen på de flesta sjukhus i Sverige är att det saknas insamlingsrutiner om skador. Detta informationssystem (Injury Database, IDB) omfattar skador i samtliga miljöer. Skador i hemmen omfattar 30-50 procent av alla skador, särskilt bland små barn och äldre, därefter följer sport och idrottsanläggningar, cirka 16 procent och på tredje plats kommer trafikskadorna med cirka 15 procent.

Informationssystemet har utformats på EU-nivå i samarbete med sjukhusens kloka kirurger, som tidigt insett värdet att sammanställa skadebilder för att på så sätt ge förutsättningar för att träffa rätt med förebyggande insatser i kommunerna. Det handlar till exempel om barn som faller från skötbord, unga flickor som skadas allvarligt i samband med ridning, män som skadas vid trädgårdsarbete eller äldre i hemmet som faller på hårt underlag och bryter höftleden eller får hjärnskakning.

Utan akutmottagningens viktiga insamlingsarbete kommer sådana kunskaper inte fram och till nytta i det framtida förebyggande arbetet utan kommer att lämnas därhän.

Viktigt förebygga ohälsa

Varför är det viktig att samla information om vissa sjukdomar men inte andra hälsoproblem? Många viktiga informationsregister förs inom sjukvården och vid en akutmottagning, till exempel om cancer, hjärtinfarkter och diabetes. Ska dessa också läggs ned?

Dåvarande Vägverket ansåg på sin tid att nollvisionen inte skulle kunna nås med mindre än att man hade bättre information om de olyckor som inträffade. Man skapade således Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) – informationssystem för olyckor och skador i trafiken. Strada finns vid samtliga akutmottagningar i landet. Vägverket betalade hela kostnaden för denna skaderegistrering. I dag har antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken nått samma nivå som vi hade på 1920-talet trots att antalet fordon på våra vägar flerdubblats.

ANNONS

Ett drastiskt beslut fattades vid akutmottagningen, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, för något år sedan. Mottagningens ledning beslutade att inte förlänga kontraktet med Transportstyrelsen om Strada – information om inträffade trafikolyckor. Man resonerade tydligen så att det är bättre att inte ha den kunskapen än att ha den, trots att Transportstyrelsen betalade för arbetet. Här talar vi om ett olycksproblem inom trafiken som omfattar cirka 15 procent av befolkningens skadepanorama. Övriga 85 procent som söker akutmottagning har skadats sig i andra miljöer än i trafiken.

Tack vare en stark lokal opinion från trafiksäkerhetsföreträdare i Göteborgsområdet tillsammans med stöd från nationella myndigheter/trafikorgan och forskarvärlden lyckades man gemensamt vända på de ansvarigas uppfattning. Informationssystemet vid akutmottagningen om trafikskador kom igång igen. Trafikplanerarna kan alltså även i framtiden analysera fakta om såväl icke-dödliga som dödliga trafikskador som inträffar i Göteborgsområdet till förmån för såväl befolkningens hälsa som samhällets ekonomi. Målet med kunskapen är att förebygga skador i trafiken.

Misstag upprepas i Skaraborg

Nu upprepar sig ett liknande beteende vid Skaraborgs sjukhus och samma misstag görs om igen som det Göteborgssjukvården nyligen har omprövat. Ledningen vid akutmottagningarna i Skövde och Lidköping har beslutat att man sedan årsskiftet ej längre ska samla in dessa viktiga basfakta om skador. Någon grundlig utredning har inte gjorts och ej heller fattades något politiskt beslut om avvecklingen. Utan det bara ”hände” inom sjukhuset. Här gäller det inte ”bara” trafikskadorna utan nu har man upphört att samla in skadestatistik för skadade från samtliga miljöer i Skaraborg.

ANNONS

Socialstyrelsen betalar dessutom Skaraborgs sjukhus för att de samlar in skadestatistik motsvarande minst en heltidstjänst (alltså statsbidrag). Vid sidan om det allmänna informationssystemet om skador fortsätter dock trafikskaderegistret Strada som vanligt, det vill säga cirka 15 procent av skadepanoramat. Detta är självklart bra, men den grundläggande politiska frågan gäller varför man inte anser att kunskaper om skador bland små barn, självskador hos unga flickor och pojkar eller fallolyckor hos äldre är lika viktigt som skadade i trafiken? Vilka etiska avväganden har man gjort här?

Varför är det viktigare att förebygga skador hos trafikanterna jämfört med andra mycket sårbara grupper i Skaraborg? Det är inte logiskt, humant eller alls ekonomiskt. Det är fallolyckorna som kostar samhället mest av olika skadetyper. Flest söker akutmottagningar till följd av fallolyckor, flest läggs in på sjukhus och flest dör av fallolyckor. Mest drabbade är de äldre och handikappade.

Kostar 1,7 miljarder varje år

I Skaraborg beräknas samhällets kostnader för olyckor uppgå till 1,7 miljarder kronor varje år eller 4,7 miljoner kronor varje dag. Ett informationssystem är självfinansierat om man kan förebygga 0,25 procent av antalet olycksfall. Som vi har visat i de inledande exemplen har detta mångdubbelt lyckats i Skaraborg. Att avveckla denna kunskapsbank är en ren förlustaffär för skattebetalarna och företagarna.

ANNONS

Ett ödesdigert dåligt beslut för Skaraborg, Sverige och världen, då detta Skaraborgska informationssystem har varit ett av få, helt unika system, som överhuvudtaget existerar med såväl primärvårdsdata som akutsjukvårdens data om skadade personer.

Beprövade metoder finns. Kunskaper om olyckors utbredning tillsammans med erfarenheter hos personal och organisationer kan användas i förbättringsarbetet. Bostäder, idrotts-/sportanläggningar och trafik är de främsta riskmiljöerna för olyckor. Givna målgrupper är barn/ungdomar, unga vuxna och äldre. Att sluta samla in kunskaper och att bygga förebyggande arbete på ”andra uppgifter” vid sidan av sjukvårdens, är mycket oklokt. Framgången i Skaraborg är inte sprungen ur tomma intet utan har byggt på gedigen forskningstradition. Sju vetenskapliga doktorsavhandlingar, en licentiatuppsats samt en doktorsavhandling under arbete, är samtliga baserade på skaraborgsk kunskap om olyckor och skador samt förebyggande arbete.

Denna livräddande och skadeförebyggande kunskap baserad på det gedigna informationssystem som tidigare existerat vid sjukhusen i Skaraborg finns inte längre inför framtiden. Tänk följande omöjliga tanke: från och med nu slutar sjukhusen att samla in kunskaper om cancer, hjärtinfarkter och diabetes. För eftersom de andra sjukhusen i Sverige inte samlar in detta så ska inte heller Skaraborg tillgodose forskning /utveckling och utbildning med denna kunskap. Verkar det klokt och logiskt?

Skaraborg pionjär – varför inte längre?

ANNONS

Skaraborgs landsting var först i landet med en Hälsoplan för länets invånare, antagen 1970. Att kartlägga och förebygga olyckor, medvetengöra om kost och motion, tobak och alkohol och psykisk hälsa var prioriterade områden. Vad blir nu bättre för invånarna genom att nedmontera det offensiva hälsoarbetet inriktat på att för förebygga olycksfall och skador, som tagit 40 år att bygga upp, och som bevisligen är framgångsrikt ur såväl mänsklig som ekonomisk synpunkt?

Framlidne professor Hans Rosling, Karolinska institutet, hade ett mantra: ”Man ska bygga sitt arbete på gedigen kunskap”. Varför ska då Skaraborgarna drabbas av motsatsen?

Robert Ekman

docent

Hans Ekbrand

fil doktor

Diana Stark Ekman

docent

Inga Malmqvist

biträdande professor

Ragnar Andersson

professor

Toomas Timpka

professor

Ulf Björnstig

professor

Jan Schyllander

utredare

Referenser

1. Ekman R, Stark Ekman D, Schyllander J, Schelp L. A comparison of unintentional injury patterns occurring in two Swedish communities in 1978 and in 2008. International Journal of Injury Control and Safety Promotion. 2015;22(3):254-9. doi: 10.1080/17457300.2014.918153.

2. Stark Ekman D, Ekman R. Twenty-five years of bicycle helmet promotion for children in Skaraborg District, Sweden. International Journal of Injury Control and Safety Promotion.. 2012; 19(3):213-7.

3. Västra Götalandsregionen, Järbrink K, Althoff K. Fallskador bland äldre i Västra Götaland – förekomst och direkta kostnader, Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg, 2011.

ANNONS

IDB, Injury Database Skaraborg

Informationssystemets utveckling, registrerade skador som grund för förebyggande arbete.

Cirka 26 000 patienter söker läkare till följd av skador varje år 2001-2008, cirka 70 varje dag.

Cirka 15 000 läkarbesök varje år 2009-2011, cirka 40 varje dag. Registreringen i primärvården avvecklas.

Cirka 11 000 läkarbesök varje år 2012-2015, cirka 30 varje dag.

2017– Avveckling. Ingen data. Kunskap saknas.

ANNONS