Replik
Hållbara transporter, 6/1 och 10/1
Transportstyrelsen skriver att ”vi ska ha svenska regler för svenska förhållanden”. Problemet är bara att vi har ett regelverk och avgiftssystem för inrikessjöfart i Sverige som inte fungerar.
Hade vi haft det så hade kust- och inrikessjöfart ökat sin andel av transportarbetet med 5-8 procent. Det visar en färsk rapport från VTI - Internalisering av godstrafikens externa effekter – konsekvensanalyser med Samgodsmodellen. Det skulle dessutom ha en positiv effekt på utsläpp av koldioxid.
Orimliga villkor
Transportstyrelsens regelverk för sjöfart i allmänhet och inrikessjöfart i synnerhet, och konsekvenserna utav det samma, motiveras hela tiden med säkerhet och miljöhänsyn. Man brukar även ta upp målkonflikter som till exempel ett oljeutsläpp på en vattentäkt som Mälaren eller Vänern. Men enligt Transportstyrelsens egen rapport från 2013 skulle ett oljeutsläpp behöva vara så stort för att kunna motivera de samhällsekonomiska kostnaderna, att fartyget antagligen inte skulle kunna komma igenom slussarna. Dessutom kostar lotsplikten på Vänern Trafikverket cirka 12 miljoner kronor om året och det kostar Sjöfartsverket lika mycket.
Som Tove Winiger från Sveriges Åkeriföretag skriver, så verkar inget trafikslag i isolation, utan transportsystemet är just ett system där samtliga trafikslag behövs för att Sverige skall klara miljö- och transportpolitiska mål, kring vilket det råder i det närmaste politisk enighet.
Det är Transportstyrelsen som ansvarar för hela transportsystemets regelverk och därför måste också effekterna av en förändring av ett regelverk vägas mot konsekvenserna det får i hela transportsystemet, precis det som den VTI rapport vi refererar till här ovan har gjort. Där använder man officiella ingångsvärden för miljö, olyckor, trängsel, och slitage med mera som också ligger till grund för alla transportpolitiska beslut i Sverige.
Sannolikt hårdare regler
Den information som Transportstyrelsen själv ger angående översynen av lotsplikten, är att det sannolikt blir hårdare regler i många Svenska farleder. Moderniteter som till exempel fjärrlotsning, som vårt grannland Finland precis har infört, verkar det inte bli något tal om. Dessutom får fartyg som inte har full försäkring, som då täcker statens saneringskostnader vid eventuella haverier, inte trafikera svenska vatten.
Att därför motivera ett regelverk med säkerhets- och miljöhänsyn baserat på egna åsikter som inte kvantifieras och där de alternativa kostnaderna, det vill säga de som uppstår på andra håll i systemet, inte beaktas – trots att det är samma myndighet som ansvarar för både regelverk och regelefterlevnad i hela transportsystemet – blir ganska märkligt.
Den verkliga konsekvensen i ett komplext transportsystem blir ju att Sverige inte kommer att kunna leva upp till de miljö- och transportpolitiska mål och utmaningar vi står inför och det måste Transportstyrelsen delvis hållas ansvariga för.
Kristofer Andrén
projektledare
Lars Rexius
senior advisor
Pilotprojekt GOTA - en container pendel på Vänern.