Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

V-lanken WEBB

Trafikverket spelar ett högt spel med göteborgarna

Trafikverket gamblar med Göteborg och göteborgarna. Någon annan slutsats kan inte tas i fall myndigheten tar konkurshotade Astaldi under sina beskyddande vingar. Bygget av Västlänkens Station Haga och etapp Kvarnberget riskerar därmed få debaclet vid Vasabron i en jämförelse att framstå som en succé, skriver Mats Lövgren, samordnare, Nätverket stoppa Västlänken nu.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sommaren 2017 tilldelade Trafikverket etapp Station Haga till konsortiet AGN Haga, en projektorganisation med italienska Astaldi, turkiska Gülermak och norska Segermo/NRC Group. Det väckte uppmärksamhet hos såväl konkurrenterna som allmänheten då AGN Haga lade ett anbud som låg en miljard kronor, motsvarande 40 procent, lägre det närmaste. Därtill fick AGN Haga sämst betyg i Trafikverkets utvärdering.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett år senare, 1 juni 2018, tilldelades AGN Haga även etapp Kvarnberget, sträckan mellan Station Centralen och Station Haga. Det var Trafikverkets andra upphandlingsrunda för etappen. I den första med prekvalificerade entreprenörer inkom endast ett anbud, vilket Trafikverket ansåg låg för högt. Därför tvingades Trafikverket under våren 2018 genomföra en ny och nu öppen för andra byggbolag i vilken AGN Haga utsågs.

Att bygga Västlänken är för entreprenörerna inget välgörenhetsuppdrag utan strikt affärsmässigt

Kvarnberget och Station Haga är inga enkla byggtekniska etapper. Ett flertal moment kräver noggrannhet där tidspress och stress är uteslutet. Det handlar om att skära ut berget bara någon meter från fastigheterna längs med S:t Eriksgatan; spränga fram en bergtunnel som ska anslutas till en betongtunnel endast sju meter under Göteborgs äldsta boningshus från 1650-talet, Residenset; spränga sig igenom Otterhällan med flera meternära passager för andra tunnlar, bergrum och garage, men även en passage under Kungsgatan med dess fastigheter som står i en jordfylld och vattenförande svacka med dålig bergkvalitet; Skattehuset vid Rosenlund som idag står på pelare i jorden måste avväxlas med gigantiska ”konsoler” in i berget; ett upp till 30 meter djupt och 80 meter brett schakt måste grävas ut i leran vid Rosenlundskanalen. Varje moment är svårt och tidskrävande i sig.

Hälften hoppade av i förtid

De komplicerade projektmomenten innebar att hälften, sammanlagt fem, av de prekvalificerade och utvalda entreprenörer inte valde att lämna anbud, trots att de initialt visat ett sådant intresse. Förklaringen är Trafikverkets förutsättningar för att få betalt för gjort arbete ansågs för riskfyllda. Tar momenten längre tid än vad som beräknats vid ritbordet är det nämligen entreprenören som tar den finansiella skadan. Därför hoppade hälften av de prekvalificerade av i förtid. Det är i det skenet som AGN Hagas låga anbud ska ses.

Den 17 oktober 2018 godkände domstolen i Rom att Astaldi rekonstrueras och med ackord skriva av stora delar av sina skulder gentemot fordringsägarna. Av kreditvärderingsföretaget Standard & Poor erhåller Astaldi betyget D, vilket innebär att bolaget saknar betalningsförmåga. I praktiken har alltså Astaldi inga pengar. Det hävdas att AGN Haga solidariskt ska hantera sina kostnader, men då norska NGR Group hade för 2017 en vinst på endast 160 miljoner svenska kronor är det enbart turkiska Gülermak som har de ekonomiska musklerna.

Göteborgs komplexa lera

Med de stoppade förberedande arbetena på Götatunneln färskt i minnet vet vi att det är komplext att bygga i Göteborgs lera. Eller ta exemplet Vasabron, ett till synes enkelt uppdrag, men som väntas ta minst dubbelt så lång tid mot planerat. Risken är alltså stor att något av de ovannämnda komplicerade momenten inte går enligt tidsplanen. Då tickar det tid och pengar som Astaldi saknar. En berättigad fråga är hur intresserade Gülermark är att med sina pengar betala italienarnas räkningar, samtidigt som projektets redan tajta vinstmarginal tryter till ingenting.

Att bygga Västlänken är för entreprenörerna inget välgörenhetsuppdrag utan strikt affärsmässigt. Det är därför hälften av de prekvalificerade inte valde att lämna anbud. Trafikverket bör mot uppgifterna om Astaldis finansiella status därför riva upp de avtal som myndigheten har skrivit med bolagets företrädare. Med tanke på de tidsmässigt riskfyllda projektmoment som etapperna Kvarnberget och Station Haga har finns det en inte obetydlig sannolikhet att problem kan stötas på som ett finansiellt dränerat byggbolag inte klarar av att bemästra och med det att AGN Haga går i konkurs. Ett sådant scenario skulle lamslå Göteborg och försätta staden och oss invånare i ett större bryderi som i jämförelse får Vasabron-debaclet att blekna. Göteborg kan omöjligen leva under ett sådant hot.

Aldrig godkänna i dag

Trafikverket skulle högst sannolikt inte godkänna Astaldi ifall upphandlingarna gjorts i dag. Av samma skäl är det därför myndighetens skyldighet att bryta avtalen. I annat fall är det inget annat än ren gambling från Trafikverkets sida där det endast finns en förlorare, Göteborg med dess invånare.

Mats Lövgren

samordnare, Nätverket stoppa Västlänken nu

Mest läst