Ny modell. Stora resurser läggs på ungdomar när det redan gått snett för dem. med en ny kalkyl som stöd kan resurserna läggas där de gör mest nytta från början, skriver Helene Odenjung och Mikael Jansson (FP).
Ny modell. Stora resurser läggs på ungdomar när det redan gått snett för dem. med en ny kalkyl som stöd kan resurserna läggas där de gör mest nytta från början, skriver Helene Odenjung och Mikael Jansson (FP).

Tidiga insatser för unga på glid lönar sig

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Att satsa på ungdomar är att satsa på framtiden sägs det. Ändå ses insatser för unga ofta som enbart en kostnad. Det blir särskilt tydligt när det kommer till olika insatser för unga på glid. Ungdomar med en social problematik blir en negativ ekonomisk belastning för den lokala stadsdelsnämnden. Det leder lätt till kortsiktiga insatser istället för långsiktiga och hållbara lösningar.

Samhället ska stötta och komplettera föräldrar så att barn får en god uppväxt.

Generella insatser via barnavårdscentraler, förskolor och skolor når de flesta. Men det kommer alltid att finnas utsatta flickor och pojkar som av olika anledningar förvägras den barndom de har rätt till. Det är vår skyldighet att värna dem. Men det ställer stora krav.

ANNONS

Vi lade därför förra året en motion i fullmäktige om att det i Göteborg ska tas fram modeller som stöd för att, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, bättre kunna värdera olika lämpliga insatser för unga i riskzonen. Tyvärr var det något som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet sade nej till.

I den senaste kommunala uppföljningsrapporten ställdes en särskild fråga om barn i riskzonen. Vi kan konstatera att det görs ett brett arbete runt om i staden och det sker i hög grad genom samverkan inom ramen för Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid (SSPF). Samtidigt är det tydligt att det finns brister. Otydligt ledarskap och styrning leder till osäkerhet i hanterandet av dem som behöver hjälpen mest. Det blir i sin tur allt svårare att rekrytera och behålla socialsekreterare. Rapporten ger även tydliga indikationer på att det lokala förebyggande arbetet nu får stryka på foten, vilket är en utveckling som oroar.

Investering för framtiden

Vi menar att det är centralt, att ställa frågor om vad det får kosta att rädda en ung göteborgare. För oss blir det allt tydligare att det är dags att vända på perspektiven. I stället för att se sociala insatser för barn och unga som en kostnad i nuet, borde det betraktas som en investering för framtiden. Att satsa på barn och unga rent allmänt i och runt skolan samt riktat till dem som är på väg att hamna snett är en framtidsinvestering i ordets rätta bemärkelse. Det ger inte mer pengar i det korta perspektivet, men desto större vinster i det långa. Såväl för den enskilda individen som för Göteborgssamhället i stort.

ANNONS

Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog på Institute for Socio Ecological Economics (SEE), har räknat fram att kostnaden för marginalisering och utanförskap ligger på cirka 4 550 kronor per år och göteborgare. Prislappen för ett livslångt utanförskap landar på mer än 15 miljoner kronor, för en enda person. Den årliga kostnaden för göteborgssamhället skulle uppgå till cirka 2,3 miljarder kronor i form av ökade välfärdsutgifter och 1,4 miljarder i förlorade produktionsvärden. Om vi skulle kunna rädda en göteborgare enligt deras beräkningar skulle det räcka med att lyckas en gång av 30 för att det ska vara en lönsam affär för samhället.

Viktigt vara tidig med rätt hjälp

För att lyckas med det måste insatserna sättas in tidigt och på rätt sätt. I dag läggs stora resurser ned när det redan har gått snett med våldsbrott, kriminalitet, skolk och förstörelse. Resurser som ändå inte räcker till. Vi är övertygade om att en stor del av det beror på att de resurserna kommer när det är för sent och på akuta insatser som är för dåligt värderade i hur väl de egentligen fungerar. Stadsrevisionens nyliga granskningar av hur stadsdelsnämnderna hanterar den köpta vården visar på stora sådana brister.

Vårt förslag om en Göteborgsmodell mot unga i riskzon med sin investeringskalkyl kan synas som ett krasst ekonomiserande, men är tvärtom ett redskap för en mer human och bättre fungerande socialtjänst för alla inblandade parter.

ANNONS

Nyckeln till de rätta insatserna

Det finns allt mer forskning och goda exempel, även i Göteborg, på nyttan av en sådan stödjande modell för sociala insatser som enskilda socialsekreterare och tjänstemän hela vägen upp till de politiska beslutsfattarna kan använda sig av. Poängen är att försöka hitta de nycklar som gör att resurserna kan läggas där de gör mest nytta från början. Det vore en fjäder i hatten för Göteborg med vår storlek, våra sociala ungdomsproblem och en i dag i stadsdelsnämnder uppdelad socialpolitik, att ta ledningen i det arbete som inletts på andra håll med att skapa samhällsekonomiska styrmodeller för det sociala arbetet.

Får vi makten, kommer vi därför att initiera en sådan Göteborgsmodell för ökad kvalitet, fokusering och långsiktighet i stadens sociala insatser gentemot barn och unga. Alldeles för många liv och alldeles för mycket pengar har förspillts i avsaknad av det.

Helene Odenjung (FP)

kommunalråd

Mikael Janson (FP)

ersättare, kommunstyrelsen

ANNONS