Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Tandvård är inte vilken bransch som helst

Den blågröna ledningen i hälso- och sjukvårdsstyrelsen väljer att blunda för riskerna med att införa vårdval inom tandregleringen, allt för att skapa en marknad där vinstuttag blir möjligt, skriver Eva Olofsson (V) och Lars-Erik Hansson (V).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Tandreglering, 27/3, 3/4, 6/4

Den blågröna ledningen för Västra Götalandsregionen har 3 april svarat oss i Vänsterpartiet när vi uttrycker oro för det vårdval inom tandregleringen som de planerar. De fortsätter i sin replik på den inslagna vägen att sticka huvudet i sanden och vägrar se riskerna och exemplet från Region Skåne där ett vårdvalsystem inom tandregleringen införts och lett till att det blivit svårt att bemanna klinikerna i nordöstra Skåne.

Den blågröna ledningen i hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2017, utan risk- och konsekvensanalys, om vårdval/privatisering inom tandregleringen. Tandvårdsstyrelsen, som är den politiska styrelsen för Folktandvården, lät därför göra en risk- och konsekvensanalys som pekar på stor risk för ojämlik vård, ickefungerande vårdkedjor, brister i kvalitetsuppföljning och utveckling, försämrad utbildning och forskning samt ökade kostnader. Andra allvarliga konsekvenser kan bli att mindre kliniker där tandreglering utförs försvinner och ger ojämlik tillgänglighet geografiskt. Det finns risk för överetablering i Göteborg, ökad vårdadministration, försämrad grund- och specialistutbildning för tandläkare samt svårigheter att klara kompetensförsörjning med specialister.

Den skarpa kritiken blev för mycket för den blågröna majoriteten i Tandvårdsstyrelsen som beslöt att inte vidarebefordra kritiken till regionledningen. Vi grundar vår kritik på den risk- och konsekvensanalys som Folktandvårdens specialister gjort. Analyser som regionledningen nu kallar för ”ren spekulation” i sitt debattinlägg.

Kantat av skandaler

Vårdvalssystemet inom primärvården, som Jonas Andersson (L) höjer till skyarna, har kantats av skandaler. Senast ”Angered Care”, den privata vårdcentral där hundratals patienterna fått undermålig vård samtidigt som ägaren täljt guld. Ett pris värt att betala för valfrihet? Det finns sedan länge frihet för befolkningen i Västra Götalandsregionen att välja Folktandvårdsklinik, så även vad gäller tandreglering. Den blågröna regionledningen vill privatisera delar av tandregleringen för att skapa en marknad där vinstuttag blir möjligt, vilket kommer att leda till ökade kostnader och att verksamhet lokaliseras där det är mest lönsamt, utan att gynna patienterna.

Det är ju det vi befarar; att verksamheten i glesbygd som Åmål, Strömstad och Gullspång läggs ned och i stället koncentreras till Göteborg.

Att privatisering och marknadsanpassning döljer sig bakom de blågrönas tal om vårdval och valfrihet blir väldigt tydligt när man läser Stefan Robertsons (L) replik i GP 6 april där han lyfter fram Norge, med nästan helt privatiserad tandreglering, som exempel.

Robertson ondgör sig över väntetider inom dagens tandreglering. Antalet behandlingsstarter är strikt reglerat inom den specialiserade tandregleringen som hälso- och sjukvårdsnämnderna beställer av Folktandvården, för närvarande 3800 per år. En ökad flexibilitet och/eller större antal behandlingsstarter skulle leda till kortare väntetider och det kan den blågröna regionledningen teckna avtal om med Folktandvården. Folktandvården har utfört tandregleringsuppdraget i enlighet med fattade beslut och överenskommelser vad gäller tillgänglighet, överenskomna vårdvolymer, kvalitet och kostnadseffektivitet.

Bekräftar farhågor

När det gäller tillgänglighet bekräftar Robertson våra farhågor när han beklagar sig över att tre tandregleringskliniker lagts ned i Göteborg de senaste 40 åren och ser fram emot att ett antal nya privata kliniker etableras i just Göteborg. Det är ju det vi befarar; att verksamheten i glesbygd som Åmål, Strömstad och Gullspång läggs ned och i stället koncentreras till Göteborg.

Vi i Vänsterpartiet hävdar, till skillnad från Robertson, att tandvård inte kan drivas som vilken ”bransch” som helst. Särskilt tandregleringen är beroende av fungerande vårdkedjor vilka gynnas av utvecklade system, rutiner, närhet och samarbete. Robertson däremot målar upp en framtidsbild där efterfrågan, marknaden och den snöda vinningen styr. Det är inte så märkligt med tanke på att nationalekonomen Adam Smith förefaller vara Robertsons husgud, det var han som satte egenintresset främst och bland annat ansåg att människan ”är ett djur som gör affärer”.

Tandvård såväl som sjukvård mår bäst av samarbete och samverkan, inte konkurrens. Endast den bästa tandvården är god nog för befolkningen i Västra Götaland!

Eva Olofsson (V)

oppositionsråd

Lars-Erik Hansson (V)

ledamot av tandvårdsstyrelsen

 

Läs mer om Debatt: Tandreglering
Mest läst