Den 28 februari publicerades det ett meddelande på Kulturskolans hemsida: "Kulturskolan måste spara pengar". Likt många andra kommunala verksamheter är det nu Kulturskolans tur att spara pengar. Vi förstår det. "För att få en ekonomi i balans måste Kulturskolan under 2024 spara cirka 10 miljoner kronor. Det betyder bland annat att Kulturskolan måste dra ner på cirka 12 heltidstjänster. Verksamhetschefen Jens Ericson vill ta bort 12 heltidstjänster från lärarkåren och framförallt från musikämnet. En heltidstjänst motsvarar cirka 80 elever. Detta innebär att ungefär 960 barn som i dag spelar musik på Kulturskolan kommer att drabbas direkt. Dessa barn kommer att förlora sin kulturskolelärare. Familjer som har råd kan vända sig till privata aktörer, medan de som inte har medel kommer att tvingas neka sina barn att fortsätta sin musikaliska resa.
Samtidigt som 10 miljoner kronor är en försvinnande liten del av Göteborgs stads budget – drygt 50 miljarder kronor för år 2024, medför denna nedskärning djupgående konsekvenser för barnen som deltar i Kulturskolan i dag och troligtvis även för barnen som står i kö och väntar på att få börja.
Vad ska utvecklas
Men om det nu ska sparas 10 miljoner kronor, finns det då sätt att göra det som inte drabbar barnen direkt? I Kulturskolans enhet för utveckling finns det 19 anställda, bland annat 10 verksamhetsutvecklare och 4 kultursamordnare. Det är lätt att bli djävulens advokat och undra vad som ska utvecklas när det ska sparas 10 miljoner?
Och varför ska det återigen skäras i musikämnet? Professor emeritus i musik och vetenskap Ian Cross på universitetet i Cambridge skriver att musik varken plöjer, sår, väver eller mättar, så varför ägnar vi oss åt musik?
Flera forskare har de senaste decennierna kommit fram till att viss musikalisk utbildning har en positiv inverkan på barns sociala och kognitiva utveckling. Dessa effekter är långvariga: Bättre hörsel, bättre motorik och förbättrat minne, som för övrigt ser ut att fortsätta hela vägen in i ålderdomen. Att utöva musik ger bättre verbala och läskunniga färdigheter samt förbättrar förståelse för matematik. Hjärnan får fler synapser och hjärnbarken blir större hos människor som spelar musik, vilket bland annat innebär att hjärnan kan skicka information snabbare och minskar risk för psykisk ohälsa.
Förenklat sagt är det vetenskapligt bevisat att när man spelar musik ihop får man mer förståelse för varandra och man tränar upp empatiska förmågor
Redan efter två år av musikträning (som innefattar lektioner, övning, notläsning och samspel) kan dessa positiva sidoeffekter bli bestående. Att spela musik är som en "full body workout" för hjärnan: Man stimulerar de motoriska, visuella och auditiva delarna av hjärnan samtidigt.
När barn är involverade i en musikalisk gemenskap så som en orkester på Kulturskolan, har det dessutom en mycket positiv inverkan på hur de interagerar på social nivå. Detta gäller även om barn kommer från olika kulturell bakgrund. Hur viktigt är inte det i dagsläget?
Förenklat sagt är det vetenskapligt bevisat att när man spelar musik ihop får man mer förståelse för varandra och man tränar upp empatiska förmågor. Varför då? När man spelar musik ökar mängden av hormonet oxytocin i blodet. Oxytocin är starkt förknippad med empati, förtroende och byggandet av relationer. Musik är alltså ett socialt "lim" som dessutom ger en känsla av mentalt välbefinnande. För låt oss inte heller glömma att det är fantastiskt roligt att spela musik. Våra barn älskar att spela i orkester på Kulturskolan. De längtar till orkestern för att de får spela ihop med andra. Att spela i orkester på Kulturskolan handlar inte om att tävla, vinna eller att bli bäst. Det handlar om koncentration, finmotorik, kreativitet och att lyssna på varandra. Att bygga någonting fint ihop, att skapa i stunden, att vara här och nu tillsammans.
Så vi vädjar: ta inte bort musiken från våra barn!
Föräldrar till barn som går i kulturskolan:
Rian Utbult (Nordost)
Sara Kjellin (Nordost)
Hanna Jansson (Nordost)
Pontus Lernhag (Hisingen)
Henrik Oscarsson (Hisingen)
Klara Blomdahl (Sydväst)
Therese Rosklint (Sydväst)
Barbara Nyanfor (Centrum)
Carl Wilén (Centrum)
Annika Ernholm (Hisingen)