Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Om alliansledningen i Göteborg haft en ambition att någon gång distansera sig från det rödgröna styret och lyssna på väljarna, borde de stödja förslaget om en granskningskommission, skriver Martin Wannholt.

Tål Västlänken en oberoende granskning?

I dag kommer mitt yrkande i kommunstyrelsen om att tillsätta en oberoende granskningskommission för Västlänken upp för beslut. Ledarna för allianspartierna i Göteborg anser dock att en sådan inte behövs. Enligt dem är oberoende granskningar redan genomförda. Eller hur? skriver Martin Wannholt, kommunalråd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Västlänken är det mest ifrågasatta infrastrukturprojektet i modern tid och detta av flera anledningar. Dåvarande Banverket ansåg att en tågtunnel under Göteborg inte kunde motiveras och framlade det så kallade Förstärkningsalternativet som ett realistiskt alternativ. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) avfärdade ett tunnelalternativ då detta var kraftigt olönsamt. Västlänken ingick av dessa skäl inte i den nationella infrastrukturplanen då den hade mycket undermålig samhällsnytta och saknade finansiering.

Men Socialdemokraterna tvingade fram Västlänken och styrde friskt rakt in i Järnvägsutredningen. Genom en politisk uppgörelse under 2009 där trängselskatt på 26 miljarder blev Göteborgs och regionens lockbete, införlivades det Västsvenska paketet 2010 i den nationella infrastrukturplanen till 2021. Riksrevisionen granskade och kritiserade under 2010 medfinansiering som instrument då undermåliga projekt tränger undan betydligt lönsammare projekt ur den nationella planen. Riksrevisionen lyfte fram det Västsvenska paketet som ett målande exempel och specifikt Västlänken. Riksrevisionen påtalade att det fanns alternativ som gav betydligt bättre samhällsnytta än Västlänken men att detta valdes bort av politiska skäl.

Omfattande brister

Under 2010 utarbetades nya beslutsunderlag för Västlänken och dessa underlag låg sedan till grund för regeringens tillåtlighetsprövning under 2012 – 2013. Omfattande brister förelåg där Trafikverket inte kunde redovisa hur påstådda resenärsmängder, restidsvinster, miljönyttor med mera uppkom. Regeringen ställde under tillåtlighetsprövningen inte en enda fråga till Trafikverket trots berättigat ifrågasättande från remissintressenter. Regeringsbeslutets kvalitet blev därefter.

Under 2013 beslutades en ny nationell infrastrukturplan fram till 2025 där alla större objekt genomgick nya beräkningar av kostnader och nyttor. Nu gjorde Trafikverket för första gången en beräkning av resenärsmängder och samhällsnyttor för Västlänken enligt de egna riktlinjerna. Resultatet blev mycket nedslående. Det prognosbaserade resandet visade sig vara en bråkdel av den vision som man tidigare byggt sina antaganden på. Beräkningarna visar att Västlänken inte klarar de uppsatta målen med projektet; minskad bilpendling, ökad regionförstoring, förbättrad stadsutveckling och lägre klimatpåverkande utsläpp. Detta förhållande är inget som Trafikverket eller de politiker som står bakom Västlänken vill kännas vid.

Utöver detta hade Trafikverket nu slagit samman nyttan med en ombyggnad av Olskroken, en mycket lönsam investering, för att dölja Västlänkens klena nyttor. Även detta strider direkt mot verkets egna riktlinjer.

Hemligstämpling försvårar granskning

Därefter har järnvägsutredningen presenteras i slutet av 2014. Här fortsätter Trafikverket sin tradition att inte lämna ut fakta. Man har hemligstämplat kalkylen för Västlänken för att försvåra en granskning. Trots att Västlänken enligt Trafikverket ger en negativ samhällsnytta på cirka 13 miljarder. Som med finansieringskostnaden, som Trafikverket inte vill vidkännas, blir cirka 19 miljarder. Då är indexerade kostnadsökningar, kostnader som inte anses ingå i projektet och felräknade nyttor ännu inte medräknade. Inte heller kommunens numera mörklagda extra kostnader.

Det finns sålunda ett gediget underlag med frågetecken att räta ut för en oberoende granskningskommission. Det är hög tid att en sådan får verka så att medborgarna kan garanteras att alla fakta kommer i dagen. De medborgare som skall finansiera Västlänken och utstå dess byggnation har rätt att få veta vad deras uppoffringar ger för nytta och vilka alternativ till Västlänken som finns.

Eftersom det på goda faktagrunder finns ett så omfattande misstroende mot Västlänken bland stadens medborgare, så vore tillsättandet av en oberoende granskningskommission det bästa sättet för förespråkarna att återfå förtroende.

Alliansledningen gör tvärtom

Om alliansledningen i Göteborg haft en ambition att någon gång distansera sig från det rödgröna styret och lyssna på väljarna, borde de stödja förslaget. Och spara stora pengar med en oberoende granskningskommission i stället för fortsatt mångmiljonrullning på glättig reklam för Västlänken.

Men alliansledningen i Göteborg gör precis tvärtom. De går ut före den rödgröna majoriteten för att än en gång vara först med att svika väljarna. Precis som inför beslutet om att strunta i folkomröstningsresultatet nyligen. Hur kan politiker medvetet vilja avstå från att säkerställa att deras beslut ger de resultat man lovat väljarna? När så många av väljarna inte litar på dem? Tål Västlänken inte en oberoende granskning?

Martin Wannholt

kommunalråd och oberoende moderat för Samverkande göteborgare

Bild - 2
Mest läst