November, 2015. Sverige tog emot tio tusen asylsökanden per vecka. Under några dagar var platsbristen så akut att Migrationsverket förberedde sig på att inhysa hundra asylsökande i receptionen på huvudkontoret i Norrköping.
Det löste sig till slut, systemkollapsen uteblev. Men det var inte tjänstemännen på Migrationsverket som ordnade fram alla nya asylboenden, det var entreprenörer och företagare som gjorde det.
Enorm brist på kapacitet
Nu står vi inför nya utmaningar. Den snabba befolkningstillväxten har skapat en enorm kapacitetsbrist i välfärden. Asylboendena finns där, men det saknas tusentals platser i vården, omsorgen och skolan. Också denna gång står hoppet till landets företagare.
I sitt budgetförslag för 2017 spår regeringen att antalet anställda i kommunalt finansierad, men privat utförd verksamhet, kommer att öka med sju tusen personer år 2017, och ytterligare åtta tusen personer under 2018, 2019 och 2020. Liksom förr ska det privata inslaget växa med behoven, enligt regeringens prognos.
Men en viktig förändring har skett. För samtidigt talar regeringen om vinstbegränsningar i välfärdssektorn. Exakt hur regelverket ska utformas är fortfarande oklart, men regeringens utredare, Ilmar Reepalu, föreslår ett vinsttak på sju procent av insatt kapital.
Mycket litet eget kapital
Det kan låta mycket, men det är för att vinst normalt beräknas på omsättningen. De flesta välfärdsverksamheter har ett mycket litet eget kapital. De äger ingen dyr utrustning, som till exempel industriföretag gör, och hyr mestadels sina lokaler. ”Kapitalet” består i stället av strukturer, processer och verksamhetsidéer. De högsta tillåtna vinsterna blir därför försvinnande små.
Företagsekonomen Joachim Landström, som tagit fram underlagsrapporterna till Reepalus utredning, har själv påpekat detta, och varnat för att flera stora välfärdskoncerner sannolikt skulle gå omkull om regeringens förslag genomfördes. För att inte tala om konsekvenserna för mindre friskolor och äldreboenden. Regeringen vill sätta stopp för ”övervinster”. Men konsekvensen av Reepalus sätt att räkna är att de största ”övervinsterna” hittas i små bolag.
November, 2016. Behoven i välfärden växer, och som vanligt är det företagen som ska få välfärdsekvationen att gå ihop. Frågan är bara hur det ska gå till när det inte längre finns några välfärdsföretag? Får Reepalu sin vilja igenom hotar den beryktade systemkollapsen på riktigt.
Anders Kylberg
vd, Livsanda Care AB