Imam Mahmoud Khalfi är direktör för Stockholms moské och en av de mest inflytelserika muslimska ledarna i svensk media och svensk politik. Gång på gång har han intervjuats i olika ärenden och blivit en vanligt förekommande representant för islam. När han intervjuas av arabisktalande media låter hans uttalanden dock helt annorlunda. Det är dags att ta avstånd från Mahmoud Khalfi och hans dubbla budskap.
Mahmoud Khalfi är tidigare ordförande för Islamiska Förbundet i Sverige, IFiS, nuvarande ordförande för Sveriges imamråd och dessutom styrelsemedlem i Sveriges interreligiösa råd. Redan 1998 nominerades han på socialdemokratiska vallistor efter förslag från den socialdemokratiska kristna Broderskapsrörelsen, numera Tro och Solidaritet. Det är samma Khalfi som hävdar att den äktenskapslagen som förbjöd äktenskap för svenska barn utomlands är diskriminerande och att den är riktad mot muslimska barn.
Återkommande röst i media
Som moskéns imam har han tagit emot kungaparet, statsministrar, politiker och diplomater. Under senaste tiden blev han intervjuad flera gånger i svensk media bl.a. av DN, SVT och i den arabiska mediekanalen Alkompis. I den sistnämnda intervjun framförde Khalfi en bild av muslimers politiska situation i Sverige där han menar att hundratusentals muslimer saknar en egen representation i makten och media. Han anser också att det pågår en ”etnisk politisk rensning mot muslimer” i den svenska politiken. Framträdande muslimer har uteslutits ur svenska partier för att de ber fem gånger om dagen, påstår han. Khalfi nämner särskilt Mehmet Kaplan, som fick avgå från sin post som bostadsminister. De politiska förklaringarna som statsministern hade var alltså svepskäl? Det är också samma Khalfi som i arabisk media med egna ord tidigare beskrivit Kaplan som islamist och sagt att IFiS tillhör Muslimska Brödraskapet.
Eldar på hatet mot påstådda fiender
Jag anser att Khalfis uttalande ingår i en medvetet uppskruvad retorik. Att tala om etnisk rensning mot muslimer i väst i arabiska medier är inte oskyldigt när det samtidigt pågår en riktig etnisk rensning av icke muslimer i vissa muslimska länder. Ordvalet eldar på konflikt och hat mot sunni-islams påstådda fiender som judar, kristna och hela västvärlden. Det är en vanlig metod som islamister använder för att skapa makt på bekostnad av de svaga minoriteterna. Khalfis retorik underblåser också konflikttänkande bland muslimer i Sverige och följaktligen en separation från majoritetssamhället. Ett sådant uttalande kan dessutom skapa dåligt rykte för Sverige som varumärke vilket kan kosta svenska företag och löntagare inkomster och arbetstillfällen.
Själv har jag mina rötter i gruppen kristna kopter och känner igen Khalfis retorik från den tid jag växte upp och studerade på universitet i Kairo. Mina syskon och släktingar i Egypten lider av denna typ av retorik. Jag har sedan många år tillbaka försökt verka för interreligiös dialog mellan koptiska kyrkan och den främsta sunnimuslimska institutionen al Azhar i Egypten. En slutsats jag dragit av denna dialog är att dubbla budskap tömmer innehållet i religionsdialog och förvandlar den till ett teokratiskt maktspel.
Svenska kyrkan bör ta ansvar
Politiska partier och Svenska kyrkan har del i ansvaret i att Khalfi kan sprida dessa motsättningar. Ärkebiskop Antje Jackelèn försvarar samarbetet med Khalfi och framhåller att han ”anses kunna representera många muslimer i Sverige”. Här möter vi en typisk felbedömning som svenska journalister, politiker och teologer har gjort och fortfarande gör. Khalfis riksorganisation Förenade Islamiska Församlingar i Sverige som IFiS ingår i har inte mer än 8 800 medlemmar, vilket är en bråkdel av antalet muslimer i Sverige. Svenska myndigheter stödjer också IFiS och dess dotterorganisationer. I min studie ”Holy White Lies” kom jag fram till att tre av IFiSs dotterorganisationer fått över 437 miljoner kronor av allmänna medel år 2016. Det finns inget som tyder på att summan har minskat åren efteråt, utan tvärtom.
Det är dags för svensk media, Svenska Kyrkan och Sveriges interreligiösa råd att också ta avstånd från Mahmoud Khalfi och hans polariserande retorik.
Islams representanter som stödjas och framhävs i Sverige gynnar bara extremister, stärker reaktionärt förtyck mot svaga minoriteter och eldar på stereotyper om islam och muslimer. Samtidigt försvarar Khalfi och hans organisationer sina maktpositioner och ekonomiska bidrag med kluvna tungor och offerkoftan. Många svenska muslimer tar nu avstånd från islamisternas politik och retorik. Det kan man se i kommentarsfältet till min replik i Alkompis på Khalifs intervju. Det är också dags för svensk media, Svenska Kyrkan och Sveriges interreligiösa råd att ta avstånd från islamisternas politik och retorik.
Sameh Egyptson, islamolog och doktorand i interreligiösa relationer