Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Plast i haven webb
Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning

Svartmåla inte konstgräs på felaktiga grunder

Mätningar visar att mycket små mängder mikroplast följer med regnvatten från konstgräsplanerna. Ändå upprepas ofta att allvädersplaner skulle vara landets näst största källa till utsläpp av mikroplaster, skriver Fredrik Ardefors,Svensk Däckåtervinning.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Plast i haven, 18/10

Isabella Lövin (MP) och Ulf Kamne (MP) skriver att konstgräsplaner är en stor källa till mikroplaster i hav och vattendrag – en ogrundad uppfattning som tyvärr fått stor spridning.

Konstgräset på allvädersplaner fylls ofta ut med korn av gummi från återvunna däck, som ger planerna stöd, svikt och mjukhet. Genom att använda återvunnet gummi från däck minskar vi behovet av att producera nytt och bidrar på så sätt till att spara på jordens resurser.

Lövin och Kamne menar att stora mängder fyllnadsmaterial från konstgräsplaner letar sig ut i vattendrag, en uppgift som från början kommer från en rapport av konsultbolaget IVL. ”Här finns ett mycket stort mått av osäkerhet”, står det dock redan i förordet till samma rapport. I Sydsvenskan (20 december 2016) skriver en gruppchef på IVL: ”Det är också mycket viktigt att notera att vi inte säger att alla dessa mikroplaster når havet eller ens närmaste vattendrag.”

Inte bevisat

Mätningar har visat att mycket små mängder följer med regnvatten från planerna. Ändå upprepas ofta att allvädersplaner skulle vara landets näst största källa till utsläpp av mikroplaster – trots att varken volymer eller spridningsvägar faktiskt är påvisade.

Vikten av att begränsa mikroplaster i miljön är vi alla överens om. Därför finns riktlinjer för hur man bygger och sköter allvädersplaner, samt hur man kan ta hand om i stort sett allt granulat som riskerar att spridas via kläder, skor, snöröjning med mera. Att gummikornen stannar kvar på planerna är förstås bra för såväl ekologi som ekonomi.

IVL jämförde 2012 däckgranulat med andra underlag för fotbollsplaner och fann att materialet innebar minsta totala miljöpåverkan. När vi nu har ett användningsområde där material från återvunna däck har efterfrågade egenskaper är det viktigt att det inte svartmålas på felaktiga grunder.

Vi vill att svenska kommuner ska bygga kostnadseffektiva fotbollsplaner som gör nytta för folkhälsan, och fatta väl underbyggda beslut. Genom att dra nytta av återvunna däck främjar ansvariga beslutsfattare en cirkulär ekonomi i sin kommun.

Fredrik Ardefors

vd Svensk Däckåtervinning

Läs mer om Debatt: Plast i haven
Mest läst