Snart är det årsdagen av den största politiska massavrättningen i Irans moderna historia. 1988 inleddes en systematisk avrättning av 30 000 politiska fångar runtom i Iran. Huvudsakligt mål för denna grymma handling var medlemmar ur Folkets Mujahedin (PMOI) och den iranska presidenten var en av de ansvariga för detta dåd.
I tisdags, den 2 augusti, avrättades en grupp sunni-fångar i Gohardasht-fängelset i Karaj i nordvästra Teheran. Detta omänskliga brott ägde rum samtidig med årsdagen av massakern under sommaren 1988.
Mullornas regim står i dag inför absolut social isolering och folkets utbredda avsky. I detta läge ökar regimen avrättningarna för att skapa rädsla och för att förhindra ett landsomfattande uppror.
Rohani ingen reformist
Iranska regimens president Hassan Rohani (mer än 2 500 avrättningar under hans tid hittills) är ingen reformist och han var en av dem som fattade beslut om massakern mot försvarslösa politiska fångar under sommaren 1988. Den huvudsakliga orsaken till avrättningarna var att eldupphöret mellan Iran och Irak var ett bakslag för den iranska regimen då de ville vinna kriget. De tog då i stället hämnd på de politiska fångarna i landet.
Massakern började av allt att döma efter ett religiöst dekret, en så kallad fatwa, från den iranska regimens gudfader och dåvarande högste andlige ledare i Iran, ayatolla Khomeini. Handskrivna brev från ayatollan publicerades senare i en rapport.
Det internationella samfundets tystnad inför detta brott är en skam. Om denna regim och dess ledare inte åtalas för brott mot mänskligheten, vad ska vi då med Romstadgan och internationella brottmålsdomstolar?
Under 28-årsdagen av dessa massakrer bör länder som försvarar mänskliga rättigheter, däribland Sverige, försöka ställa de ansvariga ledarna (Khamenei, förre presidenten Rafsanjani, sittande president Rohani och andra brottslingar) till svars för sina brott mot de mänskliga rättigheterna.
Morteza Sadeghi
människoaktivist