Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Staten måste garantera den judiska gruppens säkerhet

I dag tvingas de judiska församlingarna i Sverige lägga stora delar av sina medlemsintäkter på egen säkerhet. Pengar som egentligen ska gå till kulturella och religiösa aktiviteter. Det är statens uppgift att garantera den judiska gruppens säkerhet eller betala vad deras säkerhetsåtgärder kostar, skriver Joar Forssell, förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet och vice ordförande, Stockholm stads råd för mänskliga rättigheter.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Måndag 25/6 kom domen mot de tre män som i december förra året attackerade synagogan i Göteborg med ett tiotal brandbomber. Det är betryggande att attentatsmännen döms till fängelse. Samtidigt är det skrämmande att staten misslyckats med att garantera en nationell minoritets fysiska säkerhet. Staten måste kunna garantera den judiska gruppens säkerhet eller betala vad deras egna säkerhetsåtgärder kostar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Samtidigt som attentatsmännen utförde brandbombsattacken i Göteborg höll judiska ungdomar en fest i fastigheten intill synagogan och detta är inte bara ett enskilt exempel. De senaste åren har vi sett en rad allvarliga attacker med antisemitiska förtecken. För ett par veckor sedan fick Judiska ungdomsförbundet ställa in en aktivitet på grund av hot och brist på skydd. Tidigare i år fick den judiska föreningen i Umeå helt lägga ner sin verksamhet och förening på grund av hot. I Köpenhamn genomfördes 2015 ett terrordåd mot synagogan där en person mördades. Hatet, hoten och våldet kommer både från islamister, vänsterextremister och från nynazister.

Försvarsmakten står för skydd i Köpenhamn

I Köpenhamn har synagogan nu skydd av den danska försvarsmakten. I Sverige däremot får den judiska gruppen endast polisbeskydd vid särskilda tillfällen och sällan på någon annan plats än vid synagogan. Vid dessa särskilda tillfällen såsom Förintelsens minnesdag närvarar också ministrar eller andra höga politiker, då det är inte säkert att judars säkerhet prioriteras.

För en liten religiös och kulturell minoritet med en allvarlig hotbild emot sig är kostnaderna för säkerhet höga, för staten vore samma kostnad försumbar

Att andra platser än synagogan, där den judiska gruppen har sammankomster, inte skyddas av polis hotar judars rättigheter som kulturell minoritet. Det är oroväckande att Sverige inte tar större ansvar för att skydda sina minoriteters fysiska säkerhet.

Hoten är reella och det skydd staten erbjuder är minst sagt undermåligt. I dag tvingas därför både de judiska församlingarna och Judiska ungdomsförbundet att lägga en stor del av de pengar som ska gå till den judiska gruppens kulturella och religiösa aktiviteter på säkerhet. I Stockholms församling går ungefär 25 procent av församlingens medlemsintäkter till egen säkerhet och i Göteborg och Malmö cirka 50 procent. I Judiska ungdomsförbundets fall går ungefär en tredjedel av de pengar som MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, stödjer verksamheten med till säkerhet. Pengar som egentligen ska gå till att stärka ungdomars organisering och värna en nationell minoritet – inte till att lösa statens mest grundläggande uppgift: säkerhet.

Försumbara kostnader för staten

För en liten religiös och kulturell minoritet med en allvarlig hotbild emot sig är kostnaderna för säkerhet höga, för staten vore samma kostnad försumbar. Det borde vara staten som tar det fulla ansvaret för den judiska gruppens säkerhet, oavsett tillfälle och oavsett lokal. Om inte det är möjligt borde staten kompensera den judiska gruppen för de säkerhetskostnader de själva tvingas stå för. Om inte staten kan garantera skydd borde åtminstone kommunerna i vilka den judiska gruppen har sina aktiviteter stå för säkerhetskostnaderna. Det viktiga är att fysisk säkerhet inte ska vara den enskilda gruppens ansvar.

Joar Forssell

förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet och vice ordförande, Stockholm stads råd för mänskliga rättigheter