Med bred majoritet har riksdagen satt målet att koldioxidutsläpp från inrikes transporter skall minska med 70 procent till 2030 från 2010 års nivå. För det krävs en betydande satsning på biobränslen i existerande bilpark och tyngre trafik, men dessutom en snabb ökning av försäljningen av fordon som i huvudsak går på el.
Redan år 2020 behöver cirka 60 procent av all nybilsförsäljning bestå av laddbara bilar. 2017 var andelen bara 5,1 procent och Trafikverket konstaterade nyligen att med nuvarande förändringstakt når vi inte 2030-målet. Mycket pekar alltså åt fel håll.
När bilförsäljningen slår rekord och vi vet att de bilar som säljs nu kommer att vara i trafik även 2030 är det viktigt att det är rätt bilar som säljs. I dag är för få privatpersoner beredda att köpa en laddbar bil, bara var fjärde köps av en privatperson. Det är här företagen kommer in i bilden.
Effektivt snabbspår
Företag står som köpare till cirka 50 procent av alla nya bilar i Sverige. Ungefär hälften är bilar som primärt används i den dagliga verksamheten medan hälften är förmånsbilar och personalbilar (bilar som erbjuds alla anställda genom ett upplägg med löneavdrag). Dessa bilar byts normalt ut efter tre år och blir alltså snabbt en del av andrahandsmarknaden. Förmånsbilar och personalbilar kan därmed fungera som ett effektivt snabbspår att föra in ny laddbar teknik i bilparken.
Företag står som köpare till cirka 50 procent av alla nya bilar i Sverige
Forskningsstudien BeliEVe II visar att:
* Laddbara bilar är ett populärt alternativ hos förmånsbilsinnehavarna. 30-50 procent valde laddbara bilar när det gjordes möjligt. Största skälet var skillnaden i förmånsskatt jämfört med icke laddbara bilar. Den tidigare oron för restvärdet bland leasingbolag och privatpersoner verkar obefogad. Att bilen är miljövänlig är viktigt men inte avgörande. Det viktiga är att bilen totalt sett är billigare än en motsvarande förbränningsmotorbil och möter innehavarens behov. Det senare upplevs inte längre som en begränsning eftersom det nu finns många modeller på marknaden med möjlighet till dragkrok, fyrhjulsdrift och annat som förmånsbilsväljare ofta vill ha.
* De som provat en laddbar bil vill sällan gå tillbaka till ren förbränningsmotorbil. Att köpa privat är dock något få är beredda att göra på grund av det högre priset och en upplevd teknikrisk. Ett treårs leasingkontrakt utan köptvång är därför ett viktigt sätt att få bilförare att ta steget till laddbara bilar. Och väl där vill man inte backa!
* Det är betydligt lättare att få laddbara bilar valbara hos företag med en månadskostnadsbaserad bilpolicy baserad på operationell leasing. Den huvudsakliga orsaken är att laddbara bilar har ett högre inköpspris men lägre driftskostnader och skatter. Totala ägarkostnaden kan bli lägre trots att priset är högre. Detta syns inte lika tydligt i en prisbasbeloppsbaserad bilpolicy och laddbara bilar har därför i många fall inte kommit med på listan med valbara bilar.
Marginella kostnader
Företag har alltså möjlighet att till marginella kostnader, om ens några med det kommande bonus-malus systemet, ge sina anställda möjlighet till förmånlig leasing av laddbara bilar. En enkel klimatåtgärd med stora effekter.
Det kan låta bakvänt att argumentera för att förespråka fler laddbara förmåns-/personalbilar när många argumenterar mot bilförmånssystemet. Men om man utgår från att privatköpare inte väljer laddbara bilar i den höga utsträckning som förmåns/personalbilsväljarna gör, så ser vi det som pragmatiskt att använda den här ” kanalen” till nybilsmarknaden och andrahandsmarknaden för att nå 2030-målet. Det är ju brådskande.
Vi som skrivit under den här debattartikeln hoppas att fler företag nu överväger möjligheterna att erbjuda laddbara bilar som förmånsbilar och att erbjuda alla anställda laddbara personalbilar som alternativ till privat bilköp. Om tillräckligt många företag hakar på ser vi det som fullt möjligt att mycket snabbt nå dramatiskt högre nivåer av laddbara bilar i nybilsförsäljningen, kanske rent av 60 procent, och därmed starkt bidra till att de svenska klimatmålen nås.
Jonas Carlehed
hållbarhetschef, Ikea
Pia Sandvik
vd, Rise (Research institute of Sweden)
Andreas Follér
hållbarhetschef, Scania
Johan Gerklev
hållbarhetschef, Skanska
Wolfgang Zielke
vagnparksansvarig, Skanska
Susanna Hurtig
Nordenchef E-mobility, Vattenfall
Vetenskaplig ledare för forskningsstudien BeliEVe II har varit Mats Williander, Sustainable Business, Rise Viktoria.