Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

EU-budgeten collage
Cecilia Wikström (L), Europaparlamentariker

Snålast i EU ynklig målsättning av regeringen

I stället för att betrakta alla satsningar på EU-nivå som oönskade, så borde regeringen fokusera på att säkerställa att EU:s budget används så effektivt som möjligt för att bidra till säkerhet, utveckling och ekonomisk tillväxt, skriver Cecilia Wikström (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Cecilia Wikström (L), Europaparlamentariker

Sverige ska vara snålast i Europa – det är enligt finansminister Magdalena Andersson (S) den svenska regeringens inställning i arbetet med EU:s kommande långtidsbudget. EU:s budget står i dagsläget för ungefär två procent av de offentliga utgifterna i Sverige. 98 procent står alltså kommuner, regioner och den svenska staten för. Jag hade uppskattat om Socialdemokraterna hade haft samma sparsamma inställning till de 98 procent av de offentliga utgifterna på nationell nivå, i stället för att stirra sig blinda på de två procentenheter som tillfaller EU.

Självklart är det viktigt att både eftersträva en låg svensk EU-avgift och ännu viktigare att se till att EU:s medel används på ett rimligt sätt. Men detta enfaldiga fokus på EU-budgetens storlek har nu dragits så långt att regeringen inte förefaller ha minsta idé om vad EU-budgeten faktiskt borde användas till.

I stället för att betrakta alla satsningar på EU-nivå som oönskade, så borde regeringen fokusera på att säkerställa att EU:s budget används så effektivt som möjligt för att bidra till säkerhet, utveckling och ekonomisk tillväxt.

Stora hål efter Brexit

Vi står inför en allvarlig situation där Brexit kommer att skapa ett hål i EU:s budget, samtidigt som vi står inför stora utmaningar när det gäller exempelvis klimatet, migrationen, EU:s gränsskydd, bekämpandet av gränsöverskridande brottslighet och terrorism, alla dessa svåra och resurskrävande utmaningar som inget land klarar av att tackla på egen hand.

Det är nu är högst relevant att ifrågasätta om det verkligen är så att den enda viktiga frågan är om EU:s budget ska utgöra 1,05 eller 1,15 procent av BNI, eller om vi borde fokusera på hur resurserna faktiskt kan användas på bästa sätt.

Som liberal vill jag se en återhållsam EU-budget med tydliga omprioriteringar där budgeten minskar för gammeldags jordbruksstöd och i stället används för omfattande satsningar på forskning, innovation och entreprenörskap. Införandet av en europeisk koldioxidskatt vore viktig för att kunna nå EU:s ambitiösa klimatmål, men skulle också kunna bidra till att öka EU:s intäkter och på samma gång därmed minska de nationella EU-avgifterna.

Något större EU-budget

Givet att budgetens innehåll utvecklas på detta sätt för att möta en ny tid är vi beredda att mot bakgrund av Brexit acceptera en något större EU-budget än i dag.

För mig som liberal är det viktigt att Europa håller ihop. Jag vill ta krafttag för att höja levnadsstandarden i Europas fattigaste länder för att komma till rätta med de orättvisor som ett halvt sekel under socialistiskt förtyck skapat på vår kontinent. Genom att regionalpolitiken riktas om så att förhållandevis välbeställda länder inte längre ska komma i fråga för regionalstöd från EU, utan att dessa enbart riktas mot de länder som verkligen behöver stöd kan vi stärka detta arbete. På så sätt kan även avsevärda besparingar göras i EU-budgeten.

Tydliga villkor för stöd

Samtidigt måste vi införa tydliga villkor för de länder som tar emot dessa stöd. De måste villkorslöst respektera rättsstatens principer och de grundläggande fri- och rättigheter som EU-samarbetet bygger på. Det ska inte längre vara möjligt att ta emot omfattande EU-stöd samtidigt som man bryter mot EU:s grundläggande värderingar, diskriminerar minoriteter eller vägrar att visa solidaritet med andra EU-länder genom att ställa sig vid sidan av de gemensamma åtagandena exempelvis vad gäller mottagandet av flyktingar.

Jordbruksstöden behöver genomgå en genomgripande reform där stödens omfattning kraftigt minskas. EU kommissionen har i sina förarbeten inför arbetet med EU:s långtidsbudget tre scenarier där EU:s jordbruksstöd antingen behålls på dagens nivåer eller sänks med 15 respektive 30 procent. Även om jag gärna skulle se ännu större nedskärningar så bör inriktningen vara att åstadkomma en sänkning av jordbruksstöden med åtminstone 30 procent.

Kraftiga omprioriteringar

Kraftiga omprioriteringar i de historiskt största utgiftsposterna skulle ge goda möjligheter att täcka upp det intäktsbortfall som Brexit innebär, och samtidigt skapa ett utrymme för satsningar på områden som kan åstadkomma stora mervärden för framtiden.

Dagens anslag för studentutbytet Erasmus+ räcker bara för att cirka fyra procent av EU:s studenter ska kunna erbjudas en möjlighet att studera utomlands under en tid. Det är dags att kraftigt bygga ut Erasmus+ så att fler unga får möjlighet att studera - och därigenom knyta kontakter och lära känna andra länder i Europa.

De reformer som nu diskuteras på asylområdet kommer att kräva avsevärda ekonomiska resurser, om vi en gång för alla vill skapa ordning och reda i migrationspolitiken genom att bygga ett ansvarsfullt och humant asylmottagningssystem i Europa där varje land bär sin del av ansvaret.

Kräver omfattande resurser

Kampen mot den grova organiserade brottsligheten, där jag som liberal arbetar för att Europol ska utvecklas från ett begränsat mellanstatligt samarbete till ett fullfjädrat och operativt Europeiskt FBI, kommer också att kräva ekonomiska resurser.

Under 2016 skapades den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. För första gången togs steg emot en gemensam bevakning av EU:s yttre gränser, även om myndigheten för närvarande är begränsad till drygt 1 000 anställda. Det kan jämföras med Kanada eller USA som har 14 000 respektive 62 000 anställda vid sina respektive gränsbevakningsmyndigheter. Vill vi se en stärkt förmåga för den europeiska gränsbevakningen, där vi tar ett gemensamt ansvar för våra gemensamma yttre gränser, så kommer även detta att kräva omfattande resurser.

Forskning och innovation, stärkt arbete mot främmande makters propaganda och andra cyberhot, satsningar på miljö- och klimatområdet, försvarssamarbete och insatser för att se till att EU kan tala med en stark röst i utrikespolitiken är andra områden som bör prioriteras i budgeten.

Ynklig målsättning

Är den ynkliga målsättningen att vara snålast i Europa, så blir resultatet av detta en sänkt ambitionsnivå för vad vi gemensamt kan åstadkomma inom unionen. Det är omöjligt att klara av de satsningar som krävs för att EU ska stå väl rustat för att möta morgondagens utmaningar utan tydliga omprioriteringar i budgeten, men det går inte heller genom kraftiga nedskärningar av budgeten.

Regeringens ”snålast i Europa-linje” riskerar att ännu en gång förpassa Sverige till marginalerna i EU. Jag vill istället se en ansvarsfull svensk linje kring EU:s långtidsbudget, där vi visar en vilja att ta gemensamt ansvar och prioriterar innehållet i budgeten för att möta de gemensamma utmaningar som vi står inför.

Cecilia Wikström (L)

Europaparlamentariker

Mest läst