Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bygg smartare. Stefan Sundemo föreslår ett nationellt centrum för socialt och ekologiskt hållbart byggande och boende, som med fördel kan förläggas till en av de utsatta förorterna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Smartare byggande kan ge oss bättre integration

Dyra lägenheter dränerar utsatta förorter på medel- och höginkomsttagare. Vi behöver ett nationellt centrum för socialt och ekologiskt hållbart byggande och boende, till exempel i Lövgärdet. Med rätt ansats skulle detta cen-trum kunna bli navet i ett kluster med intressenter som arbetar med stads- och samhällsbyggnad, skriver Stefan Sundemo, ingenjör.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige utvecklas snabbt. För 40 år sedan byggdes miljonprogrammet, som ett svar på en skriande bostadsbrist. Många av de prognoser som då låg till grund för byggplanerna visade sig ha stora brister, och redan på 90-talet stod många lägenheter tomma.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Under de senaste åren har andelen människor med annat modersmål än svenska ökat kraftigt i dessa stadsdelar. Om man utgår från att vi behöver ett gemensamt språk för att människor skall kunna kommunicera och förstå varandra, och en gemensam bas av grundläggande värderingar i frågor som kvinnors och barns rättigheter, blir detta ett problem.

För att hantera bristen på bostäder, har byggandet nu vuxit kraftigt. De som bygger har då fokuserat på att förse välbeställda medborgare med dyra bostäder. Detta innebär i sig en kraftig förstärkning av segregationen.

Analys saknas

Just nu saknas en analys av det som händer på bostadsmarknaden, med konstruktiva förslag för bostadsbyggande som leder till social hållbarhet. Dyra lägenheter dränerar våra utsatta förorter på medel- och höginkomsttagare. Om de dyra bostäder som byggs är bostadsrätter eller hyresrätter har egentligen ingen betydelse. Kostnaden för att bo är så hög att den i sig leder till segregation.

När politiker sätter upp mål om att snabbt bygga många bostäder ser vi därför en uppenbar risk att vi hamnar i ett nytt miljonprogram.

Skapa boendemiljöer som motverkar segregation och baseras på människors grundläggande behov

Det är dags för en nationell samling. Jag föreslår skapandet av ett nationellt centrum för socialt och ekologiskt hållbart byggande och boende.

Målet ska vara att skapa boendemiljöer som motverkar segregation och baseras på människors grundläggande behov av tillhörighet, närhet och gemenskap.

Arbetet ska baseras på forskning som gjorts i Sverige och i världen, både i nutid och historiskt. För Sverige kan det innefatta egnahemsrörelsen, statliga lån till människor i kommunal tomtkö, eller landshövdingehus med innergårdar.

Dessutom bör det ingå forskning inom psykologi för att hjälpa oss att svara på frågeställningar som:

  • Hur skapar man bra förutsättningar för en god gemenskap i en svale?

En svale i de punkthus som byggdes i Lövgärdet på 70-talet ser radikalt annorlunda ut i jämförelse med det som byggdes för 70-80 år sedan, och som var grunden för ”svalelaget”.

  • Hur högt kan en barnfamilj bo över marken, så att barnet fortfarande kan uppleva tryggheten av att en förälder finns inom räckhåll?

När våra barn växte upp bodde vi på olika våningsplan. Vi upplevde en stor skillnad i kontakt med barnen mellan att bo på bottenvåningen och att bo en våning upp.

  • Går det att göra tvättstugan till en god mötesplats?

Ibland målas tvättstugan ut som en plats för konflikter. Går det att utforma en gemensam tvättstuga så att den blir en plats för gemenskap? Ett ställe där man lär känna varandra, med några stolar och ett bord, möjlighet till fika med medhavd termos, kanske en bokhylla med några böcker?

  • Kan vi få sopsorteringen att fungera bättre?

Går det att göra en sopsorteringsstation till en stolthet för ett område? Kurser i sopsortering? Sopsortering anpassad för barn (som ibland blir de som tilldelas sysslan att gå till sopstationen) En värd som tar emot besökare, hjälper tillrätta, och bjuder på kaffe?

  • Hur bygger vi för en planerad boendekarriär?

När våra fyra barn blivit lite större fick vi inte längre plats i vår 4-rummare på Paprikagatan. Lösningen för oss blev att flytta till Lövgärdets villastad, med 160 kvm i stället för 98. Tyvärr flyttar de flesta i vår situation från Lövgärdet till Olofstorp, Skepplanda, Högsbo eller någon annanstans. Dessa familjer skulle behövts i skolorna, och som aktiva i föreningarna.

  • Hur skapar vi stabila skolor?

Detta är en mycket stor fråga, som berör både jämlikhet, rättvisa förutsättningar och möjlighet att få familjer att bo kvar. Här är Mechelen i Belgien ett intressant exempel på hur man kan jobba för att förändra och stabilisera en stadsdel.

I omvärlden finns intressanta exempel på hur man gjort skolor i utsatta områden så attraktiva att föräldrar från mer stabila områden väljer att köra sina barn dit.

En mycket aktuell fråga är också hur stor andel av befolkningen i en stadsdel, eller eleverna i en klass, som måste ha svenska som modersmål, för att alla skall kunna lära sig tala svenska utan tydlig brytning. Och detta blir ett handikapp när det gäller framtida jobb och yrkeskarriär. Vilken forskning finns, eller skulle behöva genomföras, för att svara på detta?

I omvärlden finns intressanta exempel på hur man gjort skolor i utsatta områden så attraktiva att föräldrar från mer stabila områden väljer att köra sina barn dit. Och då är steget till att flytta hela familjen inte långt.

Just nu pågår intressanta utvecklingsprojekt både i Lövgärdesskolan och i Rävebergsskolan tillsammans med skolorna, Räddningsmissionen, Erikshjälpen, Reningsborg och Rosa Huset. Projektet i Lövgärdesskolan har forskare inkopplade.

Hur går vi vidare?

Ovanstående är exempel på områden där det behövs forskning för att undvika att upprepa misstag vi gjort tidigare, och att lära oss av vad som historiskt fungerat bra. Med ny forskning inom områden ovan kan vi utveckla vårt boende vidare, och skapa förutsättningar för en stabil och värdig integration. Att förlägga ett nationellt centrum för utveckling av hållbart boende till Angered, och gärna i Lövgärdet, skulle på ett mycket tydligt sätt markera att vi tror på framtiden för dessa stadsdelar. Med rätt ansats, skulle detta centrum kunna bli navet i ett kluster med intressenter som arbetar med stads- och samhällsbyggnad. Kanske ett nytt Lindholmen?

Och tänk vilken fördel att alla anställda som kommer att pendla från Stenungssund, Kungälv och Trollhättan inte behöver resa ända in till centrala Göteborg!

Stefan Sundemo

Ingenjör och aktiv i byggemenskapen ”Bygg Tillsammans” i Rosa Huset, Lövgärdet.

Boende i Lövgärdet sedan 40 år.