Utan statsbidrag till civilsamhällets organisationer skulle många viktiga demokratiinsatser försvagas eller utebli helt.
Det finns organisationer som försökt utnyttja samhällets goda intentioner med bidragen till andra ändamål än bidragen är tänkta för. Hösten 2016 påbörjade myndigheten en översyn av bidragshanteringen och tolkningen av förordningarna. Det gäller dels hur vi granskar de organisationer som söker bidrag, dels hur vi bedömer det så kallade demokratikriteriet. I dagsläget är det olika formuleringar kring exempelvis demokratikriteriet för de olika bidragsformerna, vilket försvårar arbetet med bedömningarna och ger otydliga signaler till organisationerna.
Med hårdare bidragsgranskningar ska medborgarna känna sig trygga i att skattepengar inte vid något tillfälle kan utnyttjas av illasinnade intressen. MUCF vill på intet sätt medverka till att pengar går till fel verksamhet, tvärt om är vårt uppdrag att motverka rasism främlingsfientlighet och intolerans. Redan har den snävare tolkningen lett till att ett antal organisationer fått avslag med hänvisning till demokratikriteriet. Detta kommer under året att prövas av förvaltningsrätten och på sikt ge myndigheten praxis att förhålla sig till i frågan.
Fördelar 370 miljoner kronor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. En av myndighetens kärnuppgifter är att på uppdrag av regeringen och av EU fördela bidrag till barn- och ungdomsorganisationer, kommuner, etniska organisationer, kvinnoorganisationer, internationella samarbeten och hbtq-organisationer. Därtill föredelar myndigheten även ett antal projektbidrag till barn- och ungdomsorganisationer, projektstöd för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, för att motverka rasism och liknande former av intolerans.
Under 2016 fördelades 370 miljoner i projektstöd, verksamhetsstöd och organisationsstöd.
Det är en inspirerande mångfald av olika verksamheter och projekt som bedrivs med hjälp av eller tack vare dessa bidrag. Bland mottagarna finns organisationer som Scouterna, Mattecentrum, Stockholms tjejjour, Öppna moderaterna och Popkollo. Anordnande av kvinnorättsforum i Malmö med över 30 000 besökare, läxläsning och språkträning i etniska föreningar, granskning av likabehandlingsplaner vid högskolor, sommarlovsaktiviteter i kommuner, mötesplatser för unga, bekostande av ungdomsorganisationers behov av bokföringsprogram är bara några få exempel på sådant som gjorts möjligt genom bidragen.
Finns utmaningar
Men samtidigt som det finns all anledning att vara stolt över den verksamhet som samhället genom statsbidragen lyckas främja så finns det också utmaningar. Det finns organisationer som inte aktivt arbetar för bidragens långsiktiga demokratiändamål, som försökt eller lyckats ta del av bidragen. Felaktig användning av bidragen är allvarliga; om bidragen inte fullt ut används för vad de är ämnade för kan tron på statsbidragens roll urholkas.
Tidigare när demokratikriteriet tolkades i prövningen skedde det utifrån att organisationen skulle var demokratiskt uppbyggd och att den i sina egna styrande dokument eller andra kanaler inte uttryckte åsikter som stred mot tryck- eller yttrandefriheten eller var diskriminerande.
Sedan hösten 2016 görs tolkningen snävare. Organisationerna som söker finansiering ska aktivt arbeta för att stärka demokratin och tydligt arbeta mot intolerans och diskriminering. En sådan prioritering är särskilt rimlig när det är fler organisationer som söker medel än vad det finns medel att fördela. I denna prövning är det dessutom organisationen som skall bevisa för myndigheten att den uppfyller dessa kriterier, och om det finns tvivel kring detta kommer ansökan att avslås. Organisationer som inte kvalificerar sig för statsbidrag kan självfallet fortsätta bedriva sin verksamhet, men inte med statlig finansiering. Vi vill på intet sätt påstå att detta är enkla bedömningar, det är en svår avvägning vi behöver göra, men vi är övertygade om att vår striktare hållning och prövning kommer att medföra en tydlighet kring vilka insatser bidragen skall göra i samhället.
Får inte undergräva tilltron
Varje år genomför MUCF utvärderingar av de resultat och effekter som kommer av de bidrag myndigheten fördelar. Tydligt är att utan statsbidragen skulle en betydande del av civilsamhällets arbete omöjliggöras. Det vore därför allvarligt om vi låter ett mycket litet antal organisationer med tveksam verksamhet få undergräva tilltron till en av samhällets viktigaste demokratiinsatser. Det är därför bidragsansökningar nu granskas hårdare och prövningen skärps. Skattebetalarna ska känna sig trygga med att de organisationer som får ta del av våra gemensamma tillgångar ska använda dessa för att stärka demokratin och öka sammanhållningen i samhället. Inte det motsatta.
Lena Nyberg
generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF