Söndagen den 27 januari och måndagen den 28 januari genomför Svenska Hamnarbetarförbundet avdelning 4 i Göteborg två punktstrejker i RoRo-terminalen om totalt tio timmars arbetsnedläggelse. Arbetsgivarorganisationen har i sin tur varslat om lockout som stänger ner hamndelen dubbelt så länge som vi strejkar – i totalt 20 timmar samma dagar.
Syftet med konflikten är att få till stånd ett rikstäckande kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar. Arbetsgivarorganisationen har konsekvent avvisat vårt förslag om ett likalydande avtal jämte det som de redan tecknat med Transportarbetareförbundet – både vid de sju tillfällen som vi förhandlat detta under 2018, och under den medling som avslutades tidigare i veckan.
Vi skulle frånsäga oss rätten att förhandla för våra medlemmar lokalt och också rätten att driva avtalsbrott till Arbetsdomstolen. Det skulle vara orimligt för vilken fackförening som helst att ingå ett kollektivavtal på de premisserna.
I stället har vi erbjudits avtal som i praktiken gör att vi underordnas en annan facklig organisations nuvarande och framtida uppgörelser med arbetsgivarna. Vi skulle frånsäga oss rätten att förhandla för våra medlemmar lokalt och också rätten att driva avtalsbrott till Arbetsdomstolen. Det skulle vara orimligt för vilken fackförening som helst att ingå ett kollektivavtal på de premisserna.
Att skrivningarna i bilagan bara följer gällande rätt faller på sin egen orimlighet. Om så är fallet är det fullständigt obegripligt att Sveriges Hamnar kastar ut branschen i konflikt, i stället för att binda oss vid fredsplikt och sedan pröva avtalets ställning i Arbetsdomstolen. Det är så man brukar göra inom den svenska modellen.
Konflikten är ett resultat av Sveriges Hamnars utestängningspolicy, som infördes i april i fjol.
Konflikten är ett resultat av Sveriges Hamnars utestängningspolicy, som infördes i april i fjol. Policyn innebär att arbetsgivarna endast förhandlar med det fackförbund som har tecknat kollektivavtal – i detta fall Transport. Därmed utestängs Hamnarbetarförbundets medlemmar och företrädare från all information, alla förhandlingar och all samverkan i hamnarna. Allt med hänvisning till att vi saknar kollektivavtal.
Den främsta anledningen till att frågan om inflytande är så akut är de uppkomna bristerna i arbetsmiljöarbetet.
Den främsta anledningen till att frågan om inflytande är så akut är dock de uppkomna bristerna i arbetsmiljöarbetet. I Göteborg har 27 skyddsombud fråntagits sina mandat i container- och RoRo-terminalerna. I dessa hamndelar är produktionen igång dygnet runt, vilket innebär att vi jobbar både dagtid, kvällar och nätter. Efter att policyn infördes är vi helt utan skyddsombud under två tredjedelar av dygnet.
Hamnen är en farlig arbetsplats – olyckor som sker här blir ofta allvarliga. I våras hade vi en svår olycka med två fordon som krockade inne på hamnområdet. Vår kollega fick hela armen uppsliten och kroniskt nedsatt rörlighet i arm och fingrar – men olyckan kunde ha fått ännu allvarligare konsekvenser. Eftersom policyn hade trätt i kraft innan incidenten inträffade fick vi inte delta i haveriutredningen, och saknar alltså information om hur den här typen (och andra former) av olyckor ska kunna förebyggas på vår arbetsplats.
Därmed bär vi ständigt på en oro för att vi själva eller någon av våra kollegor ska råka ut för klämskador, krockar, krosskador, fallskador, nackskador eller, i värsta fall, en olycka med dödlig utgång.
Vi vill ha ett kollektivavtal i enlighet med gällande lag och rättspraxis, som innehåller de rättigheter som följer av den svenska modellen.
"Varför kan ni inte bara gå med i Transport?", är en fråga vi ofta får. Svaret på den är enkel: därför att vårt förbund är en basdemokratisk fackförening med omfattande medlemsstyrning i allt från lokala schemafrågor till centrala beslut. Interndemokratin är skälet till att hälften av landets hamnarbetare under decennier har fortsatt att välja Hamnarbetarförbundet. Vi kräver respekt för vår rätt att som arbetstagare i ett demokratiskt land bli företrädda på det sätt vi själva valt.
Vi vill ha ett kollektivavtal i enlighet med gällande lag och rättspraxis, som innehåller de rättigheter som följer av den svenska modellen. Vi ska inte behöva välja mellan att säkra arbetsmiljön för våra kollegor och att företräda våra medlemmar. Sverige Hamnar kan lätt skapa nationell, långsiktig arbetsfred – genom att släppa in Hamnarbetarförbundet som fullvärdig avtalspart.
Peter Annerback
Anders Möller
Karin Hallberg
Svenska Hamnarbetarförbundet avdelning 4