Digitaliseringen har inneburit en enorm samhällsförändring för alla. Vi är nu ganska många som vill stanna upp och reflektera – hur vill vi leva? Vad vill vi att datorn ska hjälpa oss med och vad vill vi faktiskt behålla? När det gäller barn. Vad vill vi ge dem, vad vill vi lära dem om livet? Hur det lilla barnet utvecklas beror på vad det gör. Motoriken utvecklas i rörelsen, själen i samspel med andra människor och naturen. Vi måste tränas till social kompetens. För lång tid vid skärmarna stjäl viktig tid från barnets övriga utveckling.
Än vet vi inte riktigt konsekvenserna, men rapporter om ökande frekvens närsynthet, mindre god finmotorik (noterat av fysioterapeuter) och svårare för socialt samspel är exempel på negativa resultat. Politiker i Göteborg har beslutat att skolan ska satsa på en-till-en: en dator till varje elev. Utan bra regler från lärare och vuxna hemma har det blivit svårt för många barn. Alla skolor borde ha en tydlig skärmpolicy som säkrar att utelek och social interaktion inte försämras.
Barn vill leka – även på skärmen
Senaste Pisa-rapporten visade att de elever som satt mest vid skärmen var de som fick sämst resultat. Det är lätt att förstå om man arbetar med barn. Utvecklingspsykologiskt vill ett barn helst leka – så även på skärmen. Lämnas unga utan vuxenstöd blir det Youtube-klipp och spel i stället för sökande efter kunskap. Utan hjälp från vuxna kan den unge ganska lätt hamna i skärmberoende.
Om det vill sig illa utvecklas PIU (pathologic internet use) som betyder sjuklig internetanvändning. Det ger negativa symtom och är svårt att komma ur på egen hand. Varför kan man förklara rent medicinskt, genom att hjärnan får kickar av spelandet. Den egna fantasin och den övriga aktiviteten minskar. Göteborg är en av några städer i Sverige som har ett lokalt kontor där Spelberoendes förening verkar. Där blir det mer och mer att göra eftersom spelberoende ökar. Man planerar i höst ett Seminarium och ungas dataspelande och internetanvändning. Alla som arbetar med barn och unga, eller som tar beslut om barn och ungas villkor (till exempel skärmar i skolan), bör komma dit. Där kan skolpersonal, elevhälsa, skolchefer och politiker få presenterat det aktuella läget, konsekvenser och idéer för vad vi kan göra åt det.
Åse Victorin
barn- och skolläkare, skribent QLeva
Tarja Larsson
projektledare Överdrivet dataspelande