Svikna. Politiken har alltför länge svikit skolan. En ny regering måste nu återerövra makten och sätta skolan överst på dagordningen, skriver debattören.
Svikna. Politiken har alltför länge svikit skolan. En ny regering måste nu återerövra makten och sätta skolan överst på dagordningen, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Gorm Kallestad / TT

Skolfrågorna centrala när regeringsfrågan avgörs

Det avgörande för skolans del är inte namnet på en ny utbildningsminister utan om vederbörande har kraft att på allvar ta itu med skolans problem och också skapa majoritet för nödvändiga reformer, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Efter ett val som lämnat väljarna i ovisshet om hur riket ska styras så är det nu dags för att politikerna att ta tag i de akuta frågor som vårt land står inför. En av de viktigaste frågorna är de problem som finns i svensk skola. Dessa frågor måste få en central roll vid förhandlingsbordet där regeringsfrågan avgörs. Det avgörande för skolans del är inte namnet på en ny utbildningsminister utan om vederbörande har kraft att på allvar ta itu med skolans problem och också skapa majoritet för nödvändiga reformer.

Om Sverige ska överleva som kunskapsnation behöver resultaten i skolan förbättras. Skickliga och engagerande lärare har en avgörande roll för elevernas kunskapsresultat. Men lärarbristen i Sverige blir bara värre och värre samtidigt som var tredje elev inte klarar sin skolgång och blir utan gymnasieexamen. Det motsvarar cirka 35 000 unga människor, varje år.

ANNONS

Utvecklingen måste vändas, annars kommer en halv miljon unga att riskera utanförskap och arbetslöshet fram till år 2030

Utvecklingen måste vändas, annars kommer en halv miljon unga att riskera utanförskap och arbetslöshet fram till år 2030. Vi i Lärarnas riksförbund kräver att det äntligen görs något i och med att politiken alltför länge svikit skolan. Här kommer en lista på tio punkter som ett viktigt underlag för regeringsförhandlingar:

1. Staten måste styra resurserna dit de behövs. Staten måste ta ansvaret för skolans finansiering och styra resurserna dit där de behövs mest. Alla elever, oavsett bakgrund, måste ges likvärdiga möjligheter att klara sin skolgång. Klarar inte kommunerna att skapa en likvärdig skola måste staten ta över ansvaret.

2. Stödinsatserna måste sättas in tidigt. Det specialpedagogiska stödet måste i större utsträckning styras mot lågstadiet. Behoven måste sättas in i tid och rätt stöd sättas in. I dag sätts mest stöd in i årskurs 9. Det är för sent. Sverige behöver utbilda minst 5 000 nya speciallärare.

3. Gör grundskolan tioårig. Förskoleklassen ska göras om till ett första grundskoleår vilket innebär en tioårig grundskola. Där kan eleverna redan från sex års ålder få strukturerad undervisning enligt grundskolans kursplaner och har rätt till särskilt stöd.

4. Ge lärare rätt förutsättningar. Läraryrket måste renodlas och arbetsbelastningen minska så att lärare får mer tid för sitt kärnuppdrag och kan anpassa undervisningen utifrån elevernas olika behov. Förarbete och efterarbete av undervisningen är helt avgörande för undervisningens kvalitet.

ANNONS

5. Inför ett professionsprogram. Lärare måste få möjlighet att utvecklas och göra karriär inom yrket. Inför ett professionsprogram med fyra nationellt reglerade steg: legitimerad, erfaren, meriterad och särskilt meriterad lärare. Låt lärare bestämma själva om de vill prövas för ett högre steg.

Skärp antagningskraven

6. Skärp antagningskraven för lärarutbildningen. Grunden för hela läraryrkets profession och status är en utbildning av hög kvalitet. Det ska vara en utbildning som attraherar ambitiösa och lämpade studenter men för att nå det målet krävs förändring. Det handlar om att införa lämplighetsprov och krav på lägst betyg C i svenska för alla. Blivande ämneslärare ska dessutom ha lägst C i sina ämnen.

7. Inför timplan i gymnasieskolan. I den svenska gymnasieskolan ska alla elever ha lika möjligheter att nå målen och tillgodogöra sig undervisningen. Inför en minsta garanterad undervisningstid per ämne.

8. Satsa på vuxenutbildningen och avskaffa möjligheten att lägga ut den på entreprenad. Medan volymerna av studerande inom vuxenutbildningen ökar stadigt, brister det på många håll i landet när det gäller kommunernas ansvar att upprätthålla en vuxenutbildning av bra kvalitet. De aktörer som ansvarar för vuxenutbildningen, det vill säga kommunerna, är de som fullt ut också ska utföra den utbildning de har ansvar för.

ANNONS

9. Se över skolvalet och antagningen så att det blir ett långsiktigt hållbart system. Elever ska kunna önska en skola. Men skolvalet ska inte bidra till ökad segregation av elever. Hitta andra sätt att fördela elever mellan skolorna än det nuvarande kösystemet samt inför gemensam antagning för offentliga och privata skolor.

10. Stärk elevers rätt till studie- och yrkesvägledning. För att ge eleven möjlighet att välja rätt utbildningsväg från början måste man garantera att varje elev får ett minsta antal timmar vägledning av utbildade studie- och yrkesvägledare. Gör tillgången likvärdig i hela landet. I dag skiljer det sig stort mellan skolor och huvudmän.

Överst på dagordningen

Politiken har alltför länge svikit skolan. En ny regering måste nu återerövra makten och sätta skolan överst på dagordningen. Vi kräver inte att programmet ska vara genomfört på hundra dagar men använd regeringsförhandlingarna till att staka ut en väg som tar itu med skolans verkliga utmaningar. Utan en klar färdplan för skolan riskerar problemen som utanförskapet alstrar att bli bestående.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas riksförbund

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS