Ingen byggnad i Göteborg är så mytomspunnen och omistlig som Skansen Lejonet på Gullbergsklippan vid Svingeln. Här börjar vår historia på 800-talet då missionärer färdades på Göta älv till Västergötland. På ängarna vid Gullbergsklippan möttes på 1250-talet svenska, norska och danska sändebud för att lösa tvister. Sveriges dåtida styresman, Birger Jarl, insåg platsens strategiska betydelse för vårt lands oberoende och framtid. Jarlen genomdrev att Danmark avstod land från Göta älv söder ut till Kållered och att Norge avstod en del av Hisingen. Så fick Sverige kust mot Västerhavet.
Att behärska denna plats vid Göta älvs mynning vid Kattegatt säkrade Sveriges handelsförbindelser via Västerhavet. Därför har flera befästningar uppförts, moderniserats och ersatts på Gullberget genom seklerna. En nyligen genomförd arkeologisk undersökning visar att här har funnits försvarsvärn så tidigt som på 1100-talet. Redan vid sekelskiftet 1200 uppförde Sverige en borg på platsen, Gullbergs Hus. Erikskrönikan omnämner Gullberget 1303. Alltså är detta en unik plats i Göteborg för Sveriges tillblivelse som nation.
Upprepade angrepp
Den befästa Gullbergsklippan har angripits många gånger och har därför löpande förstärkts under skiftande tidsepoker. I januari 1612 anfaller Kristian IV av Danmark dåvarande Gullbergs Hus, med en styrka på 2 500 man. Danmark hade som mål att utestänga Sverige från Västerhavet. Men man möter hårt motstånd av 300 svenskar under ledning av kommendanten Mårten Krakow och hans hustru Emerentia. Parets dotter Cecilia har målande beskrivit sina föräldrars framgångsrika försvar. I Göteborgs domkyrka finns två silverkandelabrar som skänkts till församlingen av Cecilia som ett minne av föräldrarnas kamp att försvara staden.
Vid freden i Knäred 1613 tvingas Sverige avstå ett stort område vid älvmynningen med Elfsborgs slott och Gullbergs Hus mot en pant på en miljon riksdaler. Men 1619 betalade Sverige panten och det danska målet grusades. Gustaf II Adolf, Axel Oxenstierna och Karl XI gör nu Göteborg till en av Europas starkast befästa städer.
Dagen efter midsommardagen 1687 läggs den första grundstenen på plats för Skansen Lejonet. På Gullberget fanns då en mindre befästning i stället för det av danskarna raserade Gullbergs Hus. Karl XI inviger Skansen Lejonet år 1689 i närvaro av riksrådet, biskopen och arkitekten Erik Dahlberg, en av Europas främsta fästningsbyggare. För oss göteborgare är Skansen Lejonet ett fredsmonument då ingen någonsin vågat anfalla Göteborg från den starka skansens riktning.
Enorm arbetsinsats
För att helt förstå den enorma arbetsinsatsen som krävdes för byggprojektet Skansen Lejonet ska man veta att som mest var 2 000 soldater, bönder och hantverkare anlitade i dagsverken vilka startade i ottan kl. 05.00 och slutade vid solens nedgång sex dagar i veckan. Vid denna tid hade Göteborg 6 000 skattepliktiga invånare. Så gott som hela vår stad var alltså engagerad i fästningsprojektet. Med andra ord var uppgiften enorm och visar att Erik Dahlbergs kompetens och ledningsförmåga var unik; även jämförd med våra dagars offentliga sektor.
År 1737 föreslog den lärde boktryckaren Lars Salvius att lejonet på Skansens tak även skulle symbolisera Göteborg. Detta godkände magistraten och än i dag så kommunicerar lejonet Göteborgs Stad. Skansen Lejonet är statligt byggnadsminne sedan 1935 av högsta skyddsvärde och en av de äldsta intakta tidsenliga försvarsmiljöerna som Sverige har och är därför omistlig.
Finns inte dess like
På Gullberget uppfördes den första byggnaden sedan älvmynningen blev svenskt område och dess lämningar finns ännu kvar under skansen. Vilken annan byggnad i Göteborg kan – i historisk betydelse – jämföras med Skansen Lejonet? Ingen! Erik Dahlbergsgatan, Mårten Krakowgatan, Kruthusgatan, Emerentias Backe och Gullbergsvass är adresser som alla minner oss om Skansen Lejonet. Stadens främsta byggnadsverk med ikonstatus.
Ser vi oss omkring i Europa så har London The Tower, Rom har Forum Romanum och Oslo Akershus fästning. Alla respekterade av politiker som inte kan drömma om att på något vis riskera dessa monuments framtid. Inte ens för det mest glamorösa infrastrukturprojekt. Tänk om Göteborgs politiker också kunde visa samma respekt för vår historia.
Därför är det tragiskt att Trafikverket nu med blind iver söker verkställa kommunstyrelsens godkännande att spränga en dubbelspårig järnvägstunnel rakt genom den fornminnesskyddade Gullbergsklippan strax under Dahlbergs mästerverk Skansen Lejonet. Att så respektlöst äventyra Göteborgs mest älskade historiska symbol och fredsmonument är helt enkelt ofattbart.
Bengt P Gustafsson
hedersordförande Götiska Förbundet
Torsten Olsson
ordförande Carl XVI Gustafslogen, Götiska Förbundet