STOCKHOLM 20151414Digital matteundervisning hos klass 7e på Mälarhöjdens skola  där eleverna räknar med hjälp av appar och digitala spel på ipads och smarta telefoner. Datortillgången i den svenska skolan är utmärkt. Betydligt sämre är de svenska elevernas IT-kunskaper.I ännu ett Pisa-test, denna gången digitalt, hamnar Sverige långt efter toppnationerna.Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080
STOCKHOLM 20151414Digital matteundervisning hos klass 7e på Mälarhöjdens skola där eleverna räknar med hjälp av appar och digitala spel på ipads och smarta telefoner. Datortillgången i den svenska skolan är utmärkt. Betydligt sämre är de svenska elevernas IT-kunskaper.I ännu ett Pisa-test, denna gången digitalt, hamnar Sverige långt efter toppnationerna.Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Så lätt kan skolan bli bättre

Digitaliseringen i skolan har hamnat snett. Det bekräftas av rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga. En orsak som ofta nämns är skolan, en annan är skärmstressen, skriver Åse Victorin (D) och Jessica Blixt (D).

ANNONS
|

I Sverige har man drivit igenom en Nationell IT-satsning i skolan. Det gjordes utan att någon förebyggande riskbedömning gjordes. Inga experter på barnets känsliga hjärna i utveckling konsulterades innan. Försiktighetsprincipen glömdes bort. Resultatet är att skärmar finns, ofta obegränsat. Utan tydlig pedagogisk vägledning försämras inlärningsmöjligheten avsevärt – inte minst för de svagaste eleverna. Digitala verktyg kan tvärtom vara väldigt bra om rätt vuxenstöd finns.

Skolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap och bidra till att utveckla elevernas sociala förmåga. Ett faktum är att inlärning kräver koncentration. Tyvärr orsakar skärmar och multitasking splittring och koncentrationsproblem. Forskning visar att bäst koncentration skapas, och den djupare inlärningen sker bäst, med bok och penna.

ANNONS

Riskbedömning saknas

I Göteborg har vi delat ut läsplattor till barn redan i lågstadiet – utan förbyggande riskbedömning. Lärare, föräldrar och även elever vittnar om de stora problem som uppstått. Har staden utvärderat hur mycket vi höjt kunskapen hos eleverna med denna typ av digitalisering? I skolan ser vi hur plattor och mobiler används för allt annat än skolarbete; elever sitter inne på raster och socialiserar mindre i verkligheten.

I Göteborg har vi delat ut läsplattor till barn redan i lågstadiet – utan förbyggande riskbedömning.

Införande av skärmar i skolan kunde göras noga kontrollerat, så att det verkligen är i linje med huvuduppdraget. Naturligtvis ska elever lära sig använda det fantastiska arbetsverktyg som datorn är, men när och hur måste diskuteras utifrån barnens mognad, så att det blir dem till gagn. Datorer är enkla att lära sig, så det går utmärkt att starta senare.

Mobiler har ingen plats i skolan eftersom de stör, leder till dålig koncentration, ofta är inblandade i mobbning på skoltid med mera. Nackdelarna med mobiler i skolan överstiger vida eventuella fördelar. Kanske leder det till att eleverna behöver skriva mer för hand, men det vore bra eftersom elever ofta har alldeles för lite skrivträning. Öga-hand-hjärna samverkar i den djupare inlärningen.

Göteborgs skolor kan snabbt bli mycket bättre.Några enkelt genomförda förslag:

• Mobilfria skolor.

• Tydlig åldersanpassad skärmpolicy på alla skolor.

ANNONS

• Långsiktigt och konkret hälsofrämjande arbete för hållbar livsstil på alla skolor (där vårdnadshavare inkluderas).

• Daglig fysisk aktivitet på alla skolor.

Åse Victorin (D)

barn- och skolläkare

Jessica Blixt (D)

lärare

för Demokraternas kunskapsgrupp Skola och elevhälsa

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS