Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Utvisningar collage
Alla tjänar på att de som borde återvända till sitt gamla hemland gör detta frivilligt, skriver Ernest Radal (L).

Så kan fler som nekas asyl återvända frivilligt

Misslyckade utvisningar är ett växande problem. För att fler ska återvända frivilligt föreslår jag att bland annat hemresestödet utökas kraftigt, skriver Ernest Radal (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under 2015 sökte 160 000 personer asyl i Sverige. Även om många av dessa redan har fått, eller kommer att få uppehållstillstånd, så kommer tiotusentals att få avslag. Migrationsverket bedömer att myndigheten kommer att behöva lämna över 51 700 ärenden till polisen, från 2017 till 2021, där migranter förväntas avvika.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För att sätta detta i perspektiv återvände 57 personer år 2016 med hjälp av polis.

Det är omöjligt att föreställa sig vilka utmaningar många flyktingar, som tagit sig till Sverige, varit med om. Att de som tvingats fly från krig, förföljelse och tortyr riskerat sina liv för en bättre framtid i Sverige behöver ingen närmare förklaring. Att verkligheten här skulle innebära ett liv i utanförskap, förtvivlan och missförstånd är det däremot ingen som vill ta ansvar för. Detta efter att ha genomgått långa vandringar till fots utan mat och vatten, båtfärder i hemmagjorda gummiflottar över medelhavet, förlorade familjemedlemmar som aldrig återses och bortkastade livsbesparingar som hamnat i flyktingsmugglarnas fickor. Vems är ansvaret? Jag har dessvärre insett att många flyktingar blev vilseledda att komma hit.

Bryskt uppvaknande

För merparten av de etablerade politikerna ledde det stora mottagandet till slut till ett mycket bryskt uppvaknande. Regeringen insåg plötsligt att volymer hade betydelse för vår kapacitet att integrera människor på ett värdigt och humant sätt. Denna insikt märks tydligast i och med den 180-graders tvärvändning svenskt flyktingmottagande genomgått. Först öppnade vi våra hjärtan, därefter vände vi ryggen åt de flyktingarna som genuint trodde på den svenska politiken. Svenska makthavare lockade med en framtid i Sverige för att sedan stänga gränserna och förändra reglerna för uppehållstillstånd.

Hur vi skapar en rimlig, rättssäker och human återvändandepolitik som värnar asylrätten?

Som en direkt följd av de misslyckade utvisningarna har vi också kunnat se ett skuggsamhälle växa fram, där våld, svart arbetskraft, prostitution och drogmissbruk är vardag. Att polisen därutöver inte har koll på vilka som befinner sig olagligt i vårt land skapar en känsla av oro och osäkerhet. Detta misstänkliggör oskyldiga människor som inte önskar annat än att bli en del av vårt samhälle.

För många asylsökande blev verkligheten i Sverige en annan än den de föreställt sig och det är förståeligt att de känner sig besvikna, maktlösa och till och med lurade. För denna grupp är ett återvändande till sina gamla hemländer ett alternativ som vi måste våga börja prata om. Hur vi skapar en rimlig, rättssäker och human återvändandepolitik som värnar asylrätten?

Tvångsutvisningar ineffektiva och dyra

Det är svårt att inte känna medlidande med de flyktingarna som tvångsutvisas, oftast med polisens hjälp. Hur många poliser känner inte en ångest av att genomföra en tvångsutvisning? Men vi kan inte heller låta bli eftersom det direkt skulle urholka det svenska asylsystemet och principen om att lagen gäller alla. Självklart gäller detta inte personer som begått brott där utvisning är en del av påföljden.

Däremot är tvångsutvisningarna ineffektiva, dyra och tar lång tid. Regeringen gav 2017 Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården i uppdrag att ”avsevärt öka” andelen verkställda utvisningsbeslut. Med hjälp av Kriminalvårdens uppgifter konstaterade Uppsala nya tidning att Kriminalvården spenderat 46,5 miljoner kronor (endast) på chartrade plan från och med den 1 januari 2016 till mitten av juli 2017.

Det är svårt att ange exakt vad de misslyckade utvisningarna kostar, men 2016 hade Kriminalvården utgifter på totalt 196 miljoner kronor inom sitt verksamhetsområde ”migration”.

Humant återvändande är ett ärende som kräver att den återvändande individen medverkar. Vi skall självklart inte hjälpa individer återvända till osäkra platser eller länder, här litar vi till Migrationsverkets experter. Men för övriga migranter, som saknar asylrätt, måste vi börja tänka i nya banor.

Som riksdagskandidat för Liberalerna föreslår jag därför tre förslag kring ett humant återvändande:

Tre förslag

1. Vi behöver avsevärt öka ekonomist hemresestöd

I dag kan en vuxen som fått avslag på sin asylansökan, eller drar tillbaka sin ansökan och självmant återvänder, få ett återetableringsstöd på 30 000 kr. Enligt Kristina Rännan på Migrationsverket, kan en person som återvänder till Afghanistan leva på detta i drygt ett år. (https://www.svd.se/rekordmanga-far-bidrag-for-att-atervanda-till-hemlandet) Personer under 18 år kan få 15 000 kr och en familj kan som högst få 75 000 kr sammanlagt.

Vi behöver avsevärt höja stödet. Hur mycket behöver diskuteras, men om vi skulle tredubbla det skulle det fortfarande påverka svenska skattebetalare försvinnande lite i förhållande till de långsiktiga nettokostnaderna, och samtidigt innebära tre års uppehälle i hemlandet. Nationalekonomen Tino Sanandaji skriver i sin bok ”Massutmaning” (februari 2017) att ”även ett toidubblat hemresebidrag på 300 000 kr per vuxen är lågt jämfört med den långsiktiga nettokostnaden per nyanländ”, eftersom ”endast pensionskostnaden är i snitt cirka 800 000 kr, och det tillkommer långt större långsiktiga kostnader för bidrag, välfärd samt indirekta sociala kostnader”.

 

2. Bör endast gälla individer som redan är i Sverige

För att förhindra missbruk av systemet bör vi begränsa det till att endast gälla de flyktingar som redan finns i Sverige. De som omfattas är asylsökande som fått avslag, men också personer som vill dra tillbaka sitt uppehållstillstånd och flytta hem självmant. Man skall kunna ansöka på närmaste myndighetskontor, och endast för en återresa.

 

3. Införa databas som håller koll

För att ytterligare minimera risken för missbruk av systemet och att man återvänder fler gånger behövs kontroller. Som asylsökande i Sverige blir du alltid registrerad och ”daktad”. Detta innebär bl.a. att de asylsökande fotograferas och deras fingeravtryck tas. Detta är det första som görs vid sökande av asyl i Sverige, och tillsammans med den sökandes övriga uppgifter skapas själva asylansökan. Allting lagras sedan i Migrationsverkets databas. Man skulle kunna föreslå att Migrationsverkets databas även innehöll information om återvändande och återetableringsersättning. På så vis förhindras framtida missbruk och i kombination med de skärpta gränskontrollerna blir detta en säker lösning.

Våga börja prata

Alla tjänar på att de som borde återvända till sitt gamla hemland gör detta frivilligt. Det är en win-win situation både för de asylsökande och våra offentliga finanser.

Ett humanistiskt återvändande i kombination med en svensk integrationspolitik som bygger på tydliga förväntningar, baserat på ömsesidig respekt och tolerans kan mycket väl vara vägen framåt. Men för att komma dit måste vi våga börja prata om det.

Ernest Radal (L)

riksdagskandidat för Liberalerna

 

 

 

Läs mer om Debatt: Asylprocessen
Mest läst