Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så ökar vi hälsan och minskar vårdkostnaderna

Genom att minska klyftorna och förbättra vårt folkhälsoarbete kan vi också minska framtida sjukvårdskostnader samtidigt som fler får möjlighet att arbeta. Detta gör vi genom att utbyta erfarenheter och dela goda exempel, skriver folkhälsominister Gabriel Wikström (S) och Jill Hennessy, hälsominister i Victoria, Australien.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige och delstaten Victoria i Australien ligger på motsatta sidor av jorden men trots det finns mycket som är gemensamt: Vi har båda väl utbyggda hälsosystem med framstående hälso- och sjukvård samt folkhälsopolitik. Våra befolkningar har också bland världens högsta förväntade medellivslängd.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Trots detta finns stora utmaningar. Utmaningar som vi möter såväl i Sverige som i Victoria. Dessa delade utmaningar gör att vi ser stort värde i att i dag, torsdag, träffas för att diskutera, utbyta erfarenheter och dela goda exempel.

Orimliga skillnader

Såväl i Sverige och som i Victoria finns allt för stora ojämlikheter mellan grupper och regioner. Ojämlikheterna finns såväl i hälsa som i vård. Dessa ojämlikheter finns inte minst mellan olika socioekonomiska grupper men vi kan också se orimliga skillnader inom vissa områden för exempelvis kvinnor, HBTQ-personer och våra ursprungsbefolkningar. För oss som företräder progressiva regeringar kan detta aldrig vara acceptabelt.

Det finns också ekonomiska skäl till att göra något åt hälsoklyftorna. En stor del av sjukdomsbördan, i dag och i framtiden, går att förebygga. Den svenska cancerfonden uppskattar exempelvis att en tredjedel av all cancer går att undvika med ett bra förebyggande arbete. Den enskilt viktigaste faktorn handlar om att minska rökningen – ett bruk som framförallt drabbar socioekonomiskt utsatta grupper. Vi vet också att insatser för att främja fysisk rörelse och motverka övervikt och fetma spelar en viktig roll för att främja hälsa. Genom att minska klyftorna och förbättra vårt folkhälsoarbete kan vi också minska framtida sjukvårdskostnader samtidigt som fler har möjlighet att arbeta.

Ett mål Sverige anammat

Internationellt har professor sir Michael Marmot visat att det med en medveten och sektorövergripande politik är möjligt att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Detta är ett mål Sverige anammat och tillsatt en kommission för jämlik hälsa för att kunna förverkliga, medan Victoria nu fokuserar på att undersöka och mäta hälsoutfall för att öka kunskapsläget kring hälsogapen mellan olika grupper och samhällen. Victorias regering är inställd på att sluta dessa gap, inklusive dem som drabbar ursprungsbefolkningen.

Våra respektive regeringar genomför nu ett flertal insatser som strävar mot detta mål. Några exempel:

* Vi behöver minska den grundläggande ojämlikheten i samhället som i sin tur bidrar till hälsoklyftorna. Detta sker exempelvis genom en aktiv politik för att fler ska komma i jobb, en bättre bostadspolitik och genom andra insatser som utjämnar förutsättningarna mellan olika grupper.

* Vi behöver minska olika typer av stigman i vården, inte minst för att fler ska våga söka hjälp för psykisk ohälsa.

* Vi vet att den vård som exempelvis riktas specifikt till kvinnor allt för ofta inte är lika prioriterad som annan vård. Detta måste åtgärdas genom ett medvetet arbete. I både Sverige och Victoria genomförs nu riktade satsningar på förlossningsvård och annan hälso- och sjukvård som riktas mot kvinnor.

* Rökning och alkohol är faktorer som starkt bidrar till ohälsa. Vi vet också att det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper på detta område som bidrar till de övergripande hälsoklyftorna. Att minska tobaks- och alkoholmissbruket tillsammans med deras bakomliggande orsaker är därför en av våra båda regeringars viktigaste prioriteringar inom folkhälsoområdet. Victoria lagstiftar nu mot rökning på uteserveringar. Liknande förslag har lämnats från en statlig utredning i Sverige, och bereds nu av regeringen.

Ett steg i rätt riktning

I såväl Sverige som Victoria finns ett stort utrymme för att utveckla våra respektive insatser ytterligare för att sluta hälsoklyftorna, förbättra framtidens vård och koppla hälso- och sjukvården till andra samhällsfunktioner och annan politik med syfte att minska ojämlikheten. Vårt möte i dag för att lära av varandras erfarenheter är ett steg mot dessa mål.

Gabriel Wikström (S)

folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister i Sverige

Jill Hennessy

Australian Labor party, hälsominister i delstaten Victoria, Australien