Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Kvarter i omvandling. Skulle Folkteatern verksamhet omöjliggöras vore det förödande för hela Göteborg och Västra Götalandsregionen. Ja, än värre. Folkteatern är en omistlig del av teaterlivet i Sverige, skriver bland andra dramatikern Lars Norén.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Riskera inte Folkteaterns framtid

    Vi gläds åt de djärva planerna för kulturkvarteren på Masthuggskajen. Samtidigt är vi djupt bekymrade för Folkteaterns framtid då hyresvärden, Folkets hus, vägrar att diskutera och än mindre lösa de praktiska problem som uppstår när bygget av hotellet börjar, skriver bland andra dramatikern och Folkteaterns tidigare konstnärlige ledare Lars Norén.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Göteborg står inför stora förändringar. Staden växer och byggs om. Det som nu planeras och påbörjats kommer att prägla Göteborg för generationer framåt. Dessa processer rymmer som bekant utmaningar och bekymmer – men även möjligheter.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    En av de största stadsomvandlingarna gäller Masthuggskajen. En ny stadsdel kommer att byggas. Detaljplanen för området antogs i juni i år. Planerna är stora. Här kommer hotell, arbetsplatser och bostäder att byggas. Särskilt spännande är att det konsortium som bebygger stadsdelen beslutat att dessa nya kvarter ska få stark kulturprägel. Man har beslutat att bygga vad man kallar ”Kulturkvarter Masthuggskajen”. Många goda krafter i staden och regionen har ställt sig bakom planerna.

    Uppenbar risk

    Men riskerar inte de i dag dynamiska kvarteren i området att dräneras på liv när exploateringen på Masthuggskajen genomförs? Kommer inte det småskaliga kulturlivet i och mellan husen runt Järntorget att gentrifieras bort? Risken är uppenbar, men planerna på kulturkvarter som kombinerar gammalt och nytt skulle kunna motverka detta och till och med åstadkomma ett än mer spännande kulturliv i stadsdelen och hela staden. Detta är en möjlighet som inte får förspillas.

    För att ett samhälle ska klara förändringar krävs starka kulturinstitutioner

    Kulturkvarteren kommer att bestå dels av nya kulturverksamheter – där planerna på ett Filmhus är längst framskridna – dels av de befintliga kulturella verksamheter som redan finns i området. Till de viktigaste hör musiken på Pustervik och litteraturen i Lagerhuset. Dit hör det sprudlande och småskaliga kulturlivet på Långgatorna. Dit hör självfallet även scenkonsten i de många fria teatergrupperna i området liksom på Folkteatern. Detta är kvarter som både göteborgarna och tillresta besökare älskar. Denna kombination av befintligt och nytt ger kulturkvarteren på Masthuggskajen en, vid en internationell jämförelse, unik utvecklingspotential.

    Vägrar diskutera

    När vi nu tar del av de djärva planerna för Masthuggskajen gläds vi åt möjligheterna liksom åt den centrala roll som Folkteatern kan spela i denna vitalisering. Desto mer bekymrade blir vi när vi samtidigt nås av information om att teatern riskerar glömmas bort nu när grävskoporna och pålningsmaskinerna ska sättas i arbete. Folkteaterns hyresvärd, Folkets hus, vägrar helt enkelt att diskutera, än mindre lösa, de praktiska problem som uppstår när hotellbygget startar.

    Att Folkets hus nu i uppenbart oförstånd försvårar, om inte till och med omöjliggör, för Folkteatern att finnas kvar, är allvarligare än dess nuvarande ledning nog förstår. För att begripa det krävs att man har en förståelse för vilken roll en teater som Folkteatern spelar i hela stadens liv.

    Skulle Folkteatern verksamhet omöjliggöras vore det förödande för hela Göteborg och Västra Götalandsregionen. Ja, än värre. Folkteatern är en omistlig del av teaterlivet i Sverige.

    Folkteatern spelade en avgörande roll under ett annat för staden avgörande skifte: varvsnedläggningarna under 70-talet. Hur hade staden klarat att ta sig igenom denna identitetskris utan de konstnärliga bearbetningar som så många göteborgare då tog till sitt hjärta? Nu genomlider staden andra identitetskriser och återigen är det avgörande att dessa kan gestaltas, problematiseras, diskuteras och hanteras konstnärligt och gemensamt. För detta krävs ett levande kulturliv och starka kulturinstitutioner.

    Spelar central roll

    På så sätt utgör stadens kulturinstitutioner inte ett intresse för en begränsad skara kulturintresserade, utan utgör en kraft av betydelse för hela stadens utveckling. För att ett samhälle ska klara förändringar krävs starka kulturinstitutioner, platser och scener där tidens oro kan formuleras och gestaltas. Där konflikter kan komma upp till ytan. Där oväntade lösningar och nya tankar kan ta form.

    Skulle Folkteatern verksamhet omöjliggöras vore det förödande för hela Göteborg och Västra Götalandsregionen. Ja, än värre. Folkteatern är en omistlig del av teaterlivet i Sverige.

    Planerna på kulturkvarter på Masthuggskajen förtjänar hela stadens fulla stöd. I dessa planer spelar Folkteatern en central roll. Att Folkteatern ges förutsättningar att också i framtiden verka i dessa kvarter är en självklarhet och av betydelse för hela Göteborg och Västra Götalandsregionens utveckling.

    Sture Carlsson

    vd Kulturhuset Stadsteatern Stockholm, vd Folkteatern 2015

    Niklas Hjulström

    teaterchef Västmanlands Teater och skådespelare, konstnärlig ledare Folkteatern 2001-2009

    Lennart Hjulström

    skådespelare och regissör, teaterchef Folkteatern 1976-1984

    Ulrika Josephsson

    teaterchef Jupither Josephsson Theatre Company, vd Folkteatern 2009-2013, vd och konstnärlig ledare Folkteatern 2012-2013

    Mats Johansson

    regissör, teaterchef Folkteatern 1957-1961

    Lars Norén

    dramatiker, regissör och poet, konstnärlig ledare Folkteatern 2009-2012

    Gugge Sandström

    teaterchef Folkteatern 1995-2009

    Iwar Wiklander

    skådespelare, teaterchef Folkteatern 1973-1976 samt 1987-1991